För några år sedan infördes en särskild däckmärkning inom EU. Däckens egenskaper betygsätts på en skala på samma sätt som för exempelvis kylskåp och diskmaskiner.
I maj 2021 förändras däckmärkningen med tydligare betyg. Däckets rullmotstånd och bromssträckan på våg väg betygsattes tidigare på skalan A till G, men nu blir det istället A till E. Ljudnivån ska anges både i decibel och på skalan A till C.
Men den viktigaste nyheten för svenska däckköpare är två nya ikoner som är aktuella för vinterdäck. Dels införs en snöflinga som visar att däcket motsvarar EU:s standard för snögrepp och dels en ”isikon” som visar att däckets isgrepp uppfyller en viss ISO-standard. Det ska skilja ut nordiska friktionsdäck från centraleuropeiska friktionsdäck och så kallade året runt-däck.
– Däckmärkningen är superviktig för svenskt vidkommande då det äntligen, efter många års debatter, tillkommer en ismärkning för att däckköparna lättare kan särskilja nordiska och europeiska friktionsdäck samt allseasondäck, säger Vi Bilägares däckexpert Nils Svärd.
Som vanligt gäller att siffrorna är standardiserade och inte nödvändigtvis avslöjar hela sanningen om hur däcket presterar under svenska förhållanden. Du kan läsa alla våra däcktester här.
Mer från Vi Bilägare
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Bra! Skulle även vilja ha en märkning för bromsning på snö respektive is, men det kommer nog inte för det är ju mest relevant för oss här i Norden.
Jag har sålt däck sedan mitten på 90 talet.
Den vanligaste frågan jag får från kunder är hur länge däcket håller. Hur många mil dom kan köra.
"Jag vill ha ett bra däck som håller länge" är en vanlig sak som kunderna säger.
Men det är ju en helt omöjlig fråga att svara på.
Mycket beror ju på bilen. Om den väger 1200kg eller om den väger 2200 kg. Om motorn har 150nm i vridmoment eller om motorn har 450nm i vridmoment.
Har ju hänt att man har sålt värsta märkesdäcket till en kund som kommer tillbaka efter två år och 3500 körda mil och säger att han är missnöjd då däcket är helt slut. "-Va var det för skit du sålde till mig?"
Och det har ju även hänt att man har sålt det absolut billigaste kinadäcket och kunden kommer tillbaka efter två år och 3500 körda mil och säger att "-Det där var ett jäkligt bra däck du sålde till mig, vi lägger på likadana igen!".
Jag noterar att Däck365 kallar Yokohama IG60 för ”europeiskt vinterdäck” men det är faktiskt nordiskt. Även däckhandlare kan göra fel. Så bra med en märkning.
Den här märkningen borde ju införts på samma gång som det första nordiska friktionsdäcket kom på svenska marknaden. Och när var det? Kanske 20 år sedan, så det är med andra ord kraftigt försenat.
Bra, kan vi nu bara sluta yra om "friktionsdäck" när vi menar dubbfria vinterdäck så är vi ännu ett steg närmare Nirvana. Vad då "friktionsdäck"? Det finns ju inget däck utan friktion. Vad skulle poängen med ett sådant vara? Och ett dubbdäck ger mycket mer friktion (mot t ex is) än ett dubbfritt däck, så dubbdäcket är ju i högre grad ett "friktionsdäck" än vad det dubbfria däcket är.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.