Forskare vid KTH har utvecklat en laserradar som väger och kostar en bråkdel av vad de befintliga gör.
Lidar är en förkortning av Light detection and ranging. Med hjälp av pulserande lasersignaler kan avståndet till andra ting bestämmas. Lidar är en nödvändighet för att självkörande ska kunna orientera sig i omgivningen.
Nackdelen med de befintliga lidarenheter som finns är att de är dyra, tunga och förbrukar mycket energi. Uppskattningsvis kostar dagens lidar-teknik tiotusentals kronor, väger runt ett kilo och konsumerar flera watt.
Nackdelen med de befintliga lidarenheter som finns är att de är dyra, tunga och förbrukar mycket energi. Uppskattningsvis kostar dagens lidar-teknik tiotusentals kronor, väger runt ett kilo och konsumerar flera watt.
Men nu har forskare vid KTH – Kungliga Tekniska Högskolan – uppfunnit en lidar som utgör en tusendel av den ursprungliga i såväl vikt som pris och energiförfrukning. Den bygger på en teknik som kallas för mikroelektromekanisk optisk strålstyrning.
– En traditionell lidar bygger på att man monterar en serie av lasrar på ett roterande torn, i likhet med Velodynes hockeypuck. Vår lidar bygger på integrerad mikro-opto-mekanik, där vi byggt in ett avstämbart gitter i ytan på ett kiselchip. Genom att ändra gittrets period bestämmer vi i vilken riktning strålen ska svepa, säger Kristinn B. Gylfason, universitetslektor på KTH.
Forskarna bakom innovationen tänker sig att den skulle kunna passa bra för att få ner kostnaderna i fordonsbranschens utveckling av självkörande bilar, men den lilla lidarn skulle också kunna göra nytta i drönare och robotar. En artikel om tekniken är med i vetenskapliga publikationen Optics Letters.
Diskutera: Tror du att den modifierade laserradarn kan påverka utvecklingen av självkörande bilar?
– En traditionell lidar bygger på att man monterar en serie av lasrar på ett roterande torn, i likhet med Velodynes hockeypuck. Vår lidar bygger på integrerad mikro-opto-mekanik, där vi byggt in ett avstämbart gitter i ytan på ett kiselchip. Genom att ändra gittrets period bestämmer vi i vilken riktning strålen ska svepa, säger Kristinn B. Gylfason, universitetslektor på KTH.
Forskarna bakom innovationen tänker sig att den skulle kunna passa bra för att få ner kostnaderna i fordonsbranschens utveckling av självkörande bilar, men den lilla lidarn skulle också kunna göra nytta i drönare och robotar. En artikel om tekniken är med i vetenskapliga publikationen Optics Letters.
Diskutera: Tror du att den modifierade laserradarn kan påverka utvecklingen av självkörande bilar?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.