Krockade och skrotfärdiga elbilar hamnar i Östeuropa

Tusentals krockade bilar som dömts ut helt av försäkringsbolag skeppas till Östeuropa där de får ”nya liv” tack vare kreativa bilverkstäder. Det uppger Wired i ett reportage.

Tidningen tar en vit Tesla Model Y som exempel. Den var inblandad i en allvarlig trafikolycka på en kanadensisk motorväg i januari och skrevs av som skrot av ägarens försäkringsbolag.

Men några månader senare dök den plötsligt upp i ägarens mobilapp igen, den här gången i Uman, söder om Kyiv i Ukraina. Den lades sedan upp på en lokal auktionssajt, till synes helt reparerad och felfri. Säljaren uppgav att bilen fått en ”liten smäll” men reparerats med originaldelar från Tesla.

Ukraina har en relativt hög elbilsandel bland de bilar som registreras nya i landet på 9–10 procent – en siffra som är dubbelt så hög som i grannländerna. Många av bilarna importeras från USA men även från Västeuropa, och är ofta krockskadade.

En anledning till den höga elbilsandelen är att Ukraina – och även flera andra länder – tagit bort importtullarna för begagnade elbilar. Dessutom kan det vara svårt att transportera bensin eller diesel i ett krigsdrabbat land.

– Det finns ett skämt här hos oss att alla fattiga människor kör elbil, och alla rika kör bensinbil. Tesla har blivit en populär folkbil eftersom den är så billig i drift, säger Ivan Malakhovsky, som driver en bilverkstad i östra Ukraina, till Wired.

Försäkringsbolag i USA och Kanada uppges i artikeln vara oroliga för att reparera allvarliga skador på elbilar. De skickas därför vidare till en bilskrot, som i sin tur kan exportera bilarna.

Men att det bara är bilar från Nordamerika som skeppas till Ukraina stämmer inte, enligt Hans Eric Melin som är chef för företaget Circular Energy Storage som spårar internationella transportflöden för begagnade elbilar och batterier.

– Vi ser ungefär lika stora flöden från Europa, uppskattningsvis runt 30–40 procent av de elbilar som importeras till Ukraina. Vi kan verifiera en stor export från europeiska länder som Tyskland, Nederländerna och Sverige, säger han.

Hittills i år har 80 elbilar skrotats i Sverige enligt sajten Car.info, men hela 789 elbilar har skickats på export. Alla elbilar som exporteras är förstås inte krockskadade, och även bilar med förbränningsmotorer exporteras, men inte alls i samma utsträckning.

– Det är helt klart så att med digitala plattformar som har etablerat sig i många europeiska länder har vi fått ett lager mellan försäkringsbolagen och bildemontörerna som öppnar upp för alternativa marknader i andra länder på ett sätt som aldrig skett förut, säger Hans Eric Melin.

Det är svårt att veta exakt hur utbrett fenomenet är. Reuters skrev tidigare i år en artikel om att batteripaketen i elbilar allt oftare är omöjliga att reparera och att nästan nya bilar därmed kasseras. Men det var inget som flera svenska försäkringsbolag kände igen sig i.

– Den här marknaden är fortfarande lite ”omogen” men vår upplevelse är att elbilsbatterier inte kasseras, det är en handelsvara där väldigt många aktörer är intresserade, sa till exempel Johan Granholm som är motorexpert på försäkringsbolaget If.

Hos Trygg-Hansa uppgav dock motorexperten Stefan Brala att verkstäderna måste följa tillverkarens anvisningar och att det i vissa fall kan innebära att hela batteriet måste bytas ut även vid förhållandevis små skador.

Risken med att bilar som dömts ut som trafikfarliga får ”nya liv” i fattigare länder är förstås att trafiksäkerheten blir lidande. Bilarna kan vara allvarligt krockskadade. Men ibland döms bilarna inte ut av säkerhetsskäl utan för att det helt enkelt inte lönar sig att reparera dem, och då kan mindre verkstäder i andra länder använda lösningar som är billigare.

Hans Eric Melin tycker det är ett stort problem att varken USA eller Sverige är konkurrenskraftiga när det gäller den här typen av bilreparationer. Ur ett cirkulärt perspektiv säger han att det är bättre om bilarna får vara kvar på vägen.

– Det som startade den här utvecklingen med elbilar, med stöd åt både konsumenter och producenter, är ju att vi ersätter så många förbränningsbilar som möjligt och ur ett klimatperspektiv spelar det ju ingen roll om de körs i Ukraina eller Sverige.