Ska göra det lättare och säkrare att transportera. Är 10 gånger mer energitätt jämfört med dagens batterier.
Vätgas måste normalt förvaras i tankar med ett tryck på upp till 700 bar. Nu har ett forskningsteam vid Fraunhoferinstitutet i Dresden har tagit fram något de kallar powerpaste. Det är en gråaktig kräm i vilken vätgas kan lagras utan högt omgivande tryck.
– Powerpaste lagrar väte i kemisk form vid rumstemperatur och normalt lufttryck som sedan kan frigöras på begäran, säger Dr. Marcus Vogt, en av forskarna bakom uppfinningen.
Krämen består av magnesiumpulver som under hög temperatur blandas med väte för att bilda magnesiumhydrid. Krämen som bildas hälls i en patron. Ombord på fordonet blandas den med vatten och det bildas vätgas. Hälften av vätgasen frigörs från det tillsatta vattnet vilket gör processen väldigt energität, enligt Marcus Vogt:
– Powerpaste har en enorm energitäthet. Den är betydligt högre än den i en högtryckstank på 700 bar. Och jämfört med batterier är energitätheten tio gånger högre, säger han.
Forskarna tänker sig i första hand att vätgaskrämen kan lämpa sig bra för elsparkcyklar och motorcyklar. Men de ser också att det kan vara ett intressant alternativ för personbilar och budbilar. Powerpastan skulle också kunna förlänga flygtiden i stora drönare till flera timmar istället för minuter och i husbilar och husvagnar skulle krämen kunna generera elektricitet till hushållsapparaterna ombord, till exempel kaffemaskiner eller brödrostar.
Det byggs just nu en fabrik i anslutning till Fraunhoferinstitutet som med start under 2021 ska kunna producera fyra ton vätgaskräm per år.
– Powerpaste lagrar väte i kemisk form vid rumstemperatur och normalt lufttryck som sedan kan frigöras på begäran, säger Dr. Marcus Vogt, en av forskarna bakom uppfinningen.
Krämen består av magnesiumpulver som under hög temperatur blandas med väte för att bilda magnesiumhydrid. Krämen som bildas hälls i en patron. Ombord på fordonet blandas den med vatten och det bildas vätgas. Hälften av vätgasen frigörs från det tillsatta vattnet vilket gör processen väldigt energität, enligt Marcus Vogt:
– Powerpaste har en enorm energitäthet. Den är betydligt högre än den i en högtryckstank på 700 bar. Och jämfört med batterier är energitätheten tio gånger högre, säger han.
Forskarna tänker sig i första hand att vätgaskrämen kan lämpa sig bra för elsparkcyklar och motorcyklar. Men de ser också att det kan vara ett intressant alternativ för personbilar och budbilar. Powerpastan skulle också kunna förlänga flygtiden i stora drönare till flera timmar istället för minuter och i husbilar och husvagnar skulle krämen kunna generera elektricitet till hushållsapparaterna ombord, till exempel kaffemaskiner eller brödrostar.
Det byggs just nu en fabrik i anslutning till Fraunhoferinstitutet som med start under 2021 ska kunna producera fyra ton vätgaskräm per år.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Kan vara alternativ för mindre saker. Men vart tar magnesiumet vägen när patronerna aktiveras? Släpps det ut i luften eller återförs det via ett retursystem på kapslar? Redan ren vägas är mycket energikrävande att tillverka och hur mycket energi kommer det att gå åt till att värma upp magnesiumpulver för att tillverka krämen?
Det är väl knappast fråga om vätgas när det är i krämform? Vätekräm, möjligen.
Det var en glad nyhet.
"Powerpaste har en enorm energitäthet. Den är betydligt högre än den i en högtryckstank på 700 bar. Och jämfört med batterier är energitätheten tio gånger högre, säger han."
Då är det väl "bara" att satsa på personbilarna med en gång? Det låter i texten som att räckvidden på typ 50 mil för en elbil skulle bli 500 mil med den här pastan (tio gånger högre energitäthet sägs det ju i texten). Eller kan man ana någon sorts "baksida" med pastan? Krävs det stora mängder vatten som gör tekniken otymplig? Intressant i vilket fall som helst.
"Finns inom kort i bilar nära dig!" = )
Baksidan med pastan är samma som med all vätgas: om man antar liknande energiförluster att producera pastan som att komprimera till 700 bar så är det bara knappt 20% av investerad energi som når drivhjulen. Det går alltså att satsa på personbilar, men antalet fordon som ryms i energikalkylen blir en fjärdedel jämfört med batterifordon. Dvs, fordonsparken behöver krympas till den storlek vi hade under sent 50-tal och de allra flesta kommer helt enkelt inte kunna vara bilägare längre.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.