I Vi Bilägare nummer 1/2011 undrade vi om det fanns någon läsare som kunde identifiera var bilden här intill var fotogarferad. På tre dagar har vi fått 15 svar som enhälligt pekar ut Kemi och det höga stadshuset.
En av dem som kunde mycket om Kemis stadshus var Janne Jyrinki i Ängelholm.
Så här sriver han till redaktionen:
"Bilden med en IFA F9 är tagen längs med Valtakatu (Riksgatan) i den nordfinska staden Kemi. Det höga huset är stadshuset som färdigställdes 1940. Då var det världens nordligaste höghus. Under slutet av kriget försökte de tyska styrkorna, som retirerade norrut mot Norge, att spränga stadshuset. Huset stod mirakulöst pall.
Toppen av huset tjänstgjorde som stadens vattentorn. Många menar att huset aldrig hade klarat sig om vattenreservoaren hade varit fylld vid tidpunkten för sprängningen.
Klarade sig gjorde dock inte resten av staden som i princip brändes ned i sin helhet. Det finns bilder på Kemi från 1945 där man ser en bränt ruinlandskap med ett ynka höghus.
Bakgrunden till att Finland hamnade i krig med sin tidigare allierade Tyskland var följande:
Finland tvingades efter stora förluster i fortsättningskriget att underteckna ett fredsavtal med Sovjetunionen. Detta avtal innebar också att Finland inte fick fortsätta hysa tyska soldater. Tyskland ville inte lyssna på detta utan stora trupper fortsatte att besätta en stor del av norra Finland.
För att slippa ytterligare repressalier från Sovjet tvingades de finska styrkorna att driva ut tyskarna ur Finland. Resultatet blev alltså att de flesta större orter i Lappland brändes ner och förstördes."
Jörgen Persson
Länkar
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Ett fantastiskt fint exempel på funkisarkitektur - i tyska.... Bauhausskolan! Tror att det var arkitekten Aarne Ervi som ritade i bästa Alvar Aalto klass! Utgår från att byggnaden fortfarande finns kvar - bilden togs ju 1953. Kul att det har ett integrerat vattentorn. Verkar värt en studieresa!
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.