Anställda i koboltgruva slår larm: ”Lönen är ingenting”

När försäljningen av nya elbilar ökar krävs också stora mängder sällsynta jordartsmetaller för att tillverka batterierna. En del koboltgruvor har åtagit sig att följa vissa kriterier och bli certifierade. Tanken är att erbjuda bättre arbetsförhållanden.

Men det är inte alltid som den här typen av certifieringar fungerar. Förhållandena i gruvorna är i vissa fall långt från idealiska, enligt en rapport från i höstas som publicerades av organisationen Rights and Accountability in Development (RAID). Den har The Verge tagit del av och nu kompletterat med egna intervjuer.

Rapporten bygger på intervjuer med personer som alla vill vara anonyma och som jobbar i världens största koboltgruva, KCC. De beskriver hur de jobbar långa pass med begränsad tillgång till mat och vatten och till en lön som inte täcker utgifterna.

– Maten räcker inte. Lönen är ingenting. Det finns inga möjligheter att bli befordrad på vårt företag, säger en person som jobbar som säkerhetsvakt.

Företaget Glencore som äger KCC-gruvan hävdar att de är engagerade i att förbättra säkerheten och hälsan för arbetarna och att mänskliga rättigheter respekteras. Det ska finnas tillgång till vatten och lönen ska vara högre än landets minimilön.

”Låg nivå”

Kraven på bolagen borde vara mycket högre, enligt Anneke van Woudenberg som är chef för RAID.

– I praktiken är nivån så låg när det gäller att respektera arbetarnas rättigheter att dessa standarder till stor del är meningslösa, säger hon till The Verge.

Gruvorna som kritiseras har inte kommenterat anklagelserna. Vissa bilmärken försöker fasa ut kobolt i batterierna, men det är inte säkert att de metaller som ersätter kobolt framställs under bättre förhållanden.