50 år sedan länsbokstaven försvann

Fram till 1970-talet hade bilarnas skyltar en länsbokstav i registreringsnumret. Om ägaren flyttade eller sålde bilen till ett annat län behövde den registreras om, vilket medförde extra byråkrati.

Dessutom fanns inget centraliserat system för registreringsnummer utan Sverige hade vid denna tid 24 olika bilregister, vilket inte var så överskådligt.

För att förenkla och modernisera systemet, beslutades att man 1972 skulle gå över till ett samlat register som skulle byggas upp med ny datateknik. Länsbokstaven togs bort och ersattes med en kombination av tre siffror och tre bokstäver istället, ett registreringsnummer som skulle följa med bilen under hela dess livstid.

– Den tidigare hanteringen var helt manuell. För varje fordon fanns ett registerkort och förändringar fördes in för hand på dessa. Övergången till ett datorbaserat register innebar en stor effektivisering. En fascinerande reflektion är att en mobiltelefon idag har mer kapacitet än vad som fanns i hela datasystemet 1972 när övergången skedde, säger Christofer Kärrdahl, strateg på Transportstyrelsen.

Första länet ut att slopa länsbokstaven var C, alltså Uppsala län, som gjorde bytet under tredje kvartalet 1972. Sist ut var bland andra Kronobergs, Södermanlands och Malmöhus län där skiftet skedde under kvartal 4 1973.

2019 genomfördes den senaste förändringen i bilens registreringsnummer, då det blev möjligt att få antingen en siffra eller bokstav som sista tecken i registreringsskylten. Detta gjordes på grund av att det dåvarande systemet med 12,1 miljoner möjliga kombinationer höll på att ta slut. Till skillnad från 1972 fick alla bilar inte en ny skylt 2019, utan det gällde bara nyregistrerade bilar.