3 utmaningar med kilometerskatten som måste lösas

I flera år har det funnits planer på en kilometerskatt, där dagens skatt på själva bilen ersätts av en skatt som baseras på hur mycket föraren kör. Den som kör mer får helt enkelt betala mer, oavsett fordon.

I januari kom ett förslag på hur den nya kilometerskatten skulle kunna se ut från IVL Svenska Miljöinstitutet. Kort sammanfattat innebär förslaget att det blir dyrt att köra i storstäderna, något billigare i mindre orter och gratis på landsbygden. Det finns också en ”rabatt” för elbilar och laddhybrider. Du kan läsa hela förslaget här (i pdf-format).

Men förslaget mötte hård kritik från olika håll och det finns en hel del frågetecken som måste rätas ut innan systemet tas i bruk. Det är viktigt att poängtera att det alltså fortfarande handlar om ett förslag och att systemet – om det ska införas – enligt IVL inte kommer kunna tas i bruk förrän tidigast 2030.

1. Fusket

Förslaget från IVL Svenska Miljöinstitutet bygger på att det blir olika dyrt att köra i större städer än på landsbygden. Därför måste det finnas ett system som anonymiserat håller koll på var bilarna kör.

Om någon form av gps-enhet införs finns en uppenbar risk att bilisterna försöker fuska med den, kanske genom att montera enheten i någon annans bil, störa ut signalen eller helt enkelt stänga av enheten.

”Det finns ett behov av kontrollsystem för att förhindra manipulation av positionering och transponderns signaler”, slår IVL klart i rapporten – men än så länge finns inget konkret förslag om hur fuskrisken ska minimeras.

Så här skriver IVL om vilka krav som kommer behöva ställas för att minska fuskrisken:

• Kontrollsystemen behöver kunna tillse att total körsträcka som uppmätts med ombordutrustningen överensstämmer med andra källor som mätaravläsning vid besiktning. 

• Kontrollsystemet bör också kunna larma om ombordutrustningen avaktiverats eller gått sönder. 

• Slutligen ska ett kontrollsystem kunna tillse attombordutrustningen befinner sig på den plats där bilen befinner sig, exempelvis genom markbaserade kontrollstationer som kommunicerar med ombordutrustningen. 

2. Integriteten

Ett större problem gällande gps-spårningen är förstås integritetsaspekten. Om den eventuella kilometerskatten ska övervakas med gps-satelliter måste uppgifterna sparas någonstans och även om det görs anonymiserat har olika granskningar de senaste åren visat att varken myndigheter (som Transportstyrelsen) eller företag alltid hanterar den här typen av känslig data på rätt sätt.

3. Elbilsrabatten

Den sista utmaningen för kilometerskatten blir att hitta rätt prisnivå för bilister som kör någon form av miljöbil.

Enligt IVL:s förslag ska det kosta 5–5,40 kronor per mil att köra en bensin- eller dieselbil i storstäderna. Kör du elbil eller laddhybrid sänks den kostnaden till 4,80 kronor per mil – ingen större prissänkning, alltså.

I mindre städer och längs större vägar utanför storstadsområdena ska det kosta en krona milen att köra bensin- eller dieselbil, och 0,80 kronor per mil att köra elbil eller laddhybrid.

Det här förslaget innebär att skatten för att köra laddbil blir betydligt högre än idag. Det blir inte så mycket dyrare att köra förbränningsbil än elbil, men då ska vi också komma ihåg att förbränningsbilen behöver tankas och då är bränsleskatten högre än elskatten.

Exakt hur hög ”elbilsrabatten” ska bli är en delikat fråga. Laddbilar sliter på vägarna precis som förbränningsbilar, men de lokala blir betydligt lägre. Om incitamentet för myndigheterna är att minska biltrafiken bör elbilisterna inte förvänta sig någon ekonomisk gräddfil.