Vi Bilägares forum

Fått samma berättat på min heta arbeten-kurser.

Just betterier verkar vara extra besvärliga.

Jag tror att du satte fingret på det största problemet med din sista mening Rikard, att räddningspersonalen inte hänger med i utvecklingen! Och det är riktigt illa kan jag tycka.

Detta känns som ett globalt och generellt problem och beror inte på den att den svenska räddningstjänsten "inte hängt med". Eller finns det länder där brinnande batterier inte uppfattas som ett problem?

Brinnande batterier är en kortslutning inuti batteriet. Svårigheten ligger väl i att avbryta kortslutningen, det hjälper inte att dutta på med brandslangen på en sådan "brand".

Sammen skrev:

Detta känns som ett globalt och generellt problem och beror inte på den att den svenska räddningstjänsten "inte hängt med". Eller finns det länder där brinnande batterier inte uppfattas som ett problem?

Tror du mycket väl förstod att jag inte menade att de nya drivmedlen inte skapar nya problem, det har utveckling gjort i alla tider. Nya problem kräver nya lösningar bara, och det är ju där jag menar att det stora problemet ligger i att räddningstjänstens problemlösande och utbildningsresurser kanske inte hänger med i samma takt som utvecklingen framåt.

Känns inte som någon nyhet direkt. Det är därför jag tycker att vi måste skaffa oss en bättre förståelse för hur batterier fungerar.

När vi har det så kommer vi sannolikt köpa kvalitetsprylar och inte lämna in batteribilen på Kentas Bil och Städ för att få några celler utbytta för halva priser av någon som köpt billigt junk från aliexpress.

Batterier som börjar brinna på ett flygplan är ju inte heller någon mysig historia.

Han antydde att det här med miljön hade gått lite för långt på många områden. Tex fick vi inte som normalt ha en släckövning, tända på en brinnande vätska i ett kärl eller på en docka i tyg är inte tillåtet längre, så vi fick öva på att dra ur sprinten i en brandsläckare !!!

Cellplast kommer mer o mer i våra byggnader av miljöskäl för att det har bra isoleringsvärde, men det är inte brandkårens favoritämne, med höghuset i England som exempel. Han tyckte det kunde hållas som isolering under betongplattor, men inte hade nått för övrigt i byggnader att göra.

Jag har cellplastisolering i hönshuset och det tycker tydligen mössen är jättebra så jag lär få tilläggsisolera det med skumglas i sommar.

Det finns för och nackdelar med allt. Många gånger kan jag dock tycka att "det var bättre förr" klubben missar att det många gånger också handlar om "vi visste mindre förr".

Det lilla jag vet om cellplast är just det som du tar upp @Rikard, men har suttit med några större byggprojekt som intressent där man ändå verkar väldigt medveten om riskerna och att man inte har det överallt just ur brandsynpunkt.

Men det är ju nu, jag vet inte hur resonemanget gick för några år sedan.

Sen finns det ju skräckexempel som Grenfell Tower men man kan inte bara skylla på cellplasten utan det är en lång rad faktorer som spelade in varför det gick som det gick. Mkt är det klassiska, billigaste anbud vann (för billigast är alltid bäst eller hur var det nu?) och även om det heller inte är hela förklaringen då man medvetet tog beslut om att inte välja material som står emot brand bättre.

https://en.wikipedia.org/wiki/Grenfell_Tower_fire

Cellplast finns ju i många varianter med väldigt skilda egenskaper. Den vanligaste i byggsammanhang är styrenskum , handelsnamn Frigolit, Styrolit m.fl., dels för att den är billig och lätt att bearbeta, men den är ju inte trevlig vid brand.

Det finns dock andra, t.ex. PVC-skum som visserligen inte är lika brandfarligt, men när det brinner bildas klorgas som är väldigt osympatisk, skummet är ändå självslocknande.

Och så har vi uretanskum, där vissa kvaliteter bl.a. används som isoleringsmaterial i brandskyddande väggar och dörrar.

Det krävs ju mycket utbildning och erfarenhet att hantera släckutrustning för alla byggtyper och det är väl sällan det anges vilken typ av material som använts, speciellt saknas det i lite äldre byggnader.

När det gäller bilbränder har man ju större erfarenhet, inte enbart genom de "oförklarliga" plötsliga bränder som bilar råkar ut för i stort antal, utan också genom kännedom om de bränslen som funnits i mer än hundra år.

Nu när det blir alltmer batteribilar krävs säkert en annan utrustning och där ökar ju riskerna ännu mer genom de stora energimängder som snabbt och svårbemästrat frigörs.

Gasdrivna fordon är ju också besvärliga, gas är ju svårsläckt. Vätgasen kan ju ha fördelen att den, liksom metan, brinner "upp" medan LPG brinner "ner", den är ju speciellt otäck för att den "rinner" vid läckage och börjar det då att brinna blir det stor spridning. LPG har man ändå ganska stor erfarenhet av.

Polyuretan, PUR, blir ju tämligen giftigt det med om det brinner/värms upp. Då frigörs isocyanater som inte är supernyttiga för andningsvägarna. Astma och cancer bland annat.

Det var bättre på häst och vagnens tid, trä brann i och försäg, men var lätt att släcka...

Skulle det bli för varmt vid en vätgastank finns säkerhetsventiler som släpper ut gasen som försvinner mycket snabbt ut p g a den är mycket lättare än luft (t o m snabbare än metangas/ fordonsgas). I tester där man skjutit på en vätgastank hände inget mer än att kulan gick rakt igenom och gasen läckte ut. Om man är överdrivet rädd för vätgas har man helt enkelt inte hängt med i utvecklingen och inte uppdaterat sina kunskaper.

Hade bensinbilen lanserats idag skulle räddningstjänsten skrika i högan sky angående dessa rullande brandbomber.

Det handlar om att anpassa sig efter rådande marknadsläge eller gå under.

Förstår dock att de opponerar sig då anpassningar kan bli mycket dyrbara, och det är väl egentligen där det stora problemet sitter.