Blir ofta en förvirring i flera diskussioner när man visar till Vägverket eller SJ när något inte fungerar som det skall med vårs vägar eller järnvägar.
Tänkte tillförs lite allmänbildning i ämnet.
1985 började jag jobba på den Vägverket, som fram till 1983 hette Statens Vägverk, en myndighet som förvaltade, driftade och underhöll och byggde vägar. Dvs myndigheten hade ansvar från ax till limpa. Vägförvaltningen i varje län förvaltade vägarna via drift organisationen som planlade och driftade via ”vägmästarområdena”. Bygnadsdistrikten, som var större geografiska enheter hade expertis på vägbyggande och inköp av entreprenörer. Allt var frid och fröjd fram till tidigt 90-tal då generaldirektör Per Anders Örtendahl presenterad för regeringen att man skulle kunna spara 200 millioner per år genom att dela upp Vägverket i beställar- och utförardel och konkurrensutsätta drift och underhåll och projektering.
1992 delades Vägverket i beställar och utförardel. Vägverket Produktion bildade som en konkursen utsatt del i myndigheten med ansvar för projekteringstid drift och underhåll.
1996 konstateras att ha projektering och drift underhåll och byggande under ”samma hatt” inte var så smart. Så Vägverket Konsult bildades, där samlades all projekterings kompetens, ca 500 personer.
2009 bolagiserads Vägverket produktion och blev Svevia. Vägverket konsult slogs ihop med Banverket projektering i ett statligt bolag som fick namnet Vectura consulting AB. Man var tvungen att hängs på consulting då konsulterna som hjälpte till med bolagiseringen missade att en norsk spritleverantör hette Vectura 😂
2009 startade Transportstyrelsen sin verksamhet genom att man slog samman flera olika myndigheter till en myndighet: Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen, Vägtrafikinspektionen och delar av Länsstyrelsen och Vägverket (Vägverket tog över TSV:s verksamhet 1993)
2010 slås Vägverket och Banverket ihop till Trafikverket.
2013 köpte Sweco Vectura , ca 1200 medarbetare, av staten för en knapp milliard.
Hela denna resa har jag varit med på, även i namngivningen av det som blev Vectura, fanns många kreativa förslag, Svecon, Road Rail konsult mm, men blev den inhyrda bolagiseringkonsultens förslag som tog hem segern, trotts att dom inte visste om den norska spritleverantören. Det blev en rolig snackis.
SJ:s evolution från SJ via Banverket till Trafikverket är snarlik. Men jag har jobbat med vägar sedan 1985 så bandelen får nån annan beskriva.
Kommentarer
Kul att veta, man undrar hur mycket pengar detta kostat/sparat jämfört om man fortsatt som tidigare.
Min granne jobbar på Trafikverket/tåg, ska fråga om hon har nått historiskt att berätta.
På Facebook figurerar en film där man nere i Europa gräver av en motorväg, drar in en färdig gjuten tunnel, återfylller och asfalterar på ett dygn.
Jag kommenterade i tråden "2-3 år i Sverige"
På vägen ut till mig har man hållt på i 2 år med princip samma sak, och är inte klara än.
Ser att paddan skrev några fel, det hette Statens Vägverk och inget annat.
Går inte att redigera trådstarten, dumt.
Själv tycker jag Per Anders hade fel, man sparade inte 200 millioner per år. Blev dyrare att ha kontrollorganisation och ta fram anbudsunderlag. Entreprenörer skulle tjäna pengar på drift och underhåll i stället för att budgeten användes för att ha bra standard och det man sparade på en mild vinter satsades på att förbättra det mindre vägnätet. När jag jobbad på ett arbetsområde, vägmästarområdena hette så, förbättrade vi dåliga vägavsnitt för pengarna som fanns kvar i budgeten. Hyvlade grusvägar och damband när det behövdes på grusvägarna. Inte när ett kontrakt sa att det måste göras. Nu skall entreprenören helst görs minimalt då det annars tar av deras kalkylerar vinst, inte något extra fixas utan extra betalning.
Vägmästaren hade en stolthet i att ha sitt arbetsområdens vägar i gott skick och kunde sina vägar.
Var som när jag kontaktade kommunen om obefintliga vägmarkeringar och blev hänvisad till Trafikverket som i sin tur hänvisade till entreprenören.
"Vi målar nya sträck efter asfaltering, vilket är 10 år enligt avtal"
Förr målades nya sträck nära nog årligen.
Då tror jag nog du minns fel, för inte ”målades” väglinjer årligen. Håller vanligen väldigt länge då linjerna är där inte trafiken vanligen går.
På vår smala väg där bilarna åker på sträcken vid möte slets de ut fort, så de målades ofta. Kanske hade vägmästaren här årlig kontroll av vägarna ??
Jag bodde då precis utmed vägen, och vaknade många sommarnätter av det speciella ljudet från maskinen som la på skummet. Man la ju förr en klick skum på sträcket så folk inte skulle åka på färgen innan den torkat.
Det var ju verkligen länge sedan 😂
Tack för historielektionen Snoid, bra koll på detaljerna.
Tänkte på en sak angående vägar i morse.
Vi har en dåld smal S kurva med höjdskillnad, kombinationen skulle göra sig perfekt på en räserbana.
Det går mycket långtradartrafik där då Svegro som odlar bla kruksallad ligger efter vägen.
Den ena innerkurvan är alltid sönderkörd, och så har det nog varit de senaste 30 åren, och man undrar varför de inte breddar vägen lite.
För några veckor sen var det fullt pådrag med maskiner där och jag funderade på om man äntligen skulle göra nått vettigt i kurvan.
Men de lagade upp kanten (samma bredd som tidigare) och gjorde en mur av betong suggor så vägen blev ännu smalare !!!
Anledningen till den sönder körda kanten är ju lastbilar och bussar inte kan mötas annars.
Nu får nån backa om det blir möte, inte helt enkelt i en kuperad dåld kurva.
Morsan jobbade hos vägverket, tror det var i slutet av 90-talet. Det var i alla fall innan jag tog mitt körkort vilket jag gjorde år 2000. Hon jobbade inom taxilegitimation och den biten.
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.