För att hålla tråden om de olika valen ren tänkte jag att man kan ha en parallell tråd med bara åsikter.
GF verkar värdesätta utseende vilket för mig är irrelevant så länge jag inte tycker bilen är ful.
Pi menar att vissa saker är krav, men då måste man rimligen göra valet på andra grunder.
Kommentarer
Saken blir subjektiv väldigt fort, och det är svårt att lämna känsla/tyckande utanför ett så pass "stort" val.
Det första jag brukar titta på är vad som finns hos tillverkare vars produkter jag inte haft. Nästa steg är att kolla tekniskt vad jag kan få lära mig.
Sen är det känslan under provtur som ger en indikation.
Jag känner ganska snabbt när jag sätter mig bakom ratten om det är en bil jag skulle trivas med.
Är det problem redan här blir det ingen provkörning hur bra bilen anses vara.
Det har hänt många gånger att jag fått en av stallets bilar som jag inte gillat, men måste jag åka långt har jag bytt!
För mig handlar om att hitta en balans då jag anser att de flesta bilar upp till 300 000 kr alltid på något sätt är en kompromiss.
För liten, eller stor men svag, bullrig, obekväm, gråtrist, medioker väghållning, etc.
Det första som gäller är det att jag sitter väldigt bra, stol o ratt, utrymme ska kännas rätt eller annars går jag vidare ögonaböj.
Det andra är att bilen ska vara acceptabel vad gäller ljudnivå, om inte, då blir det inget oavsett vad.
Utrymme, förare och co driver ska sitta mycket drägligt med rejält med luft i mellan sig, dem där bak ska ha så gott som det går...jaehh.. jag sitter själv sällan bak men hög tröskel med stupa ned mot golvplanet det går bort, folk ska inte behöva ta sig akrobatiska övningar!
Praktisk, gott om fack o lastöglor men rena ytor, inskränkande hjulhus, utstickande plasthylla för bakre högtalare det gillas icke...
Motor...en bensinare o en del vet vid det här laget vilken sorts som jag aldrig köper...men att den ska var så ok pigg o stark att man hänger med utan större besvär och idag så gäller enbart automat och att snittet ligger i max i runt 0.6 men aldrig 0,7 o över så, då är jag personligen nöjd.
Bra bromsar, skivor fram o bak och jag tror att de flesta om inte alla har bra bromsar eller nej förresten, känslan är usel på en del bilar, svampig och då får jag tänka till.
Det är grunderna och därpå följer all det som man ska ha. ACC är idag ett minimum, det finns flerzoners...bra lysen är viktigt då den biten har förfallit med design stålkastarna, xenon tycker jag passar mig bäst, bixenon och helljusautomatik vilket jag tycker är en vettig pryl.
Läderratt kan jag inte vara utan och att ratten bör vara grov och med två rediga valkar.
LM fälgar som minst 16" och av bättre snitt mot dem plåtgrå som ser ut som Biltemas hjulkåpor och faktiskt fortsatt kommer som original på många märken.
Infotainment med skärm" kul men? Det räcker med ett ljudsystem för min del.
Jag har blivit oldstyle så att många av dagens måsten de ter sig lite så...sitter en kamera framåt o läser vägen och varnar om jag överskrider linje utan att först ha blinka ut, den läser även av skyltar...jo man tackar.. men att det är klart att jag ska ha för att det finns och att dom märken som gäller de har alla dem måste prylarna så att en sållning sker bara där igenom.
Jo och att en bil måste tilltala mig och gärna även andra, bilen är så stor del och lite så ett uttryck så att det går inte bara hur som helst och inte i vilken färg som helst heller.
Bra LM!
För mig som använder bilen som "kontor" och kör en stor del i vårt avlånga land så är min lista 468 eller om man skall vara sån, 864.
8: Komfort, att jag sitter bra i stolen och att avstånd till pedaler och ratt fungerar är en av de viktigare första punkterna för mig. Faller detta så kan resten vara hur bra som helst. Skall jag sitta och köra i en taskig körställning i 500 timmar per år så njet!
6: Bekvämlighet, det är för mig inte egentligen insteg, men att allt fungerar smidigt och bekvämt från förarplats, alla reglage är bra placerade och att det blir enkelt att köra.
4: En trevlig motor och låda är A & O, det behöver inte vara en raket, men att den växlar mjukt och har kraft nog att bli körbar på ett bra sätt. Jag kör inte som många av mina på-vägen-kamrater utan lunkar på i typ skyltfart så visst skulle 100 hk räcka för mig.
Sedan är en bra stereo, väl fungerande BT, aktiv och passiv säkerhet mycket viktigt vid mitt val. Finns massor av mer "must have" som jag inte gör avkall på, kan lista dem senare.
För vi som har en begränsad ekonomi är priset och förbrukning en viktig faktor och bensin eller bensinhybrid numera då det ibland eller ofta blir hela tanken i stan och eftersom vi bor i Norrland och vill ha varm bil i alla lägen både i stan eller skogen och då är bensinvärmare med fjärrstyrning ett krav.
6-8 ggr per år blir det sträck körning på 50-100 mil och då är körställning och stolar en viktig faktor.
Likadant är väl fungerande säkerhets detaljer i bilen som tex line accistent som skall korrigera och justera och varna när man kommer ur kurs och adaptiv farthållare manövrering skall vara vettig utan att hand och tumme skall gå ur led vid aktivering.
Enkel, funktionell och logisk instrumentering utan knapp hysteri men det som används dagligen skall ha knappar och vred.
Vem som helst och även min 76 årige far skall kunna låna bilen utan några omfattande instruktioner men allt skall ändå finnas.
Och ett krav är att jag skall alltid kunna stödja höger arm på armstödet, dvs justerbar höjd av armstödet är måste när man kör långt.
Bra BT och hyfsat media ljud och låg ljudnivå i bilen.
Praktisk med vettiga fack och mugg hållare för fyra och dessutom flask hållare för 4.
Ett rymligt bagage som iofs kanske bara används till 100 två ggr om år och det måste vara inrett trippel golv med många fack där man gömmer startkablar,bokserlina och annat som aldrig används och ett stort mellan golv där cyckelställ regnkläder stövlar mm som gör att bagage golvet alltid är rent när matkassar, barnvagnar mm skall lastad in.
Konservativt men inga grod ögon lyktor och ingen bak ruta som ett brevinkast utan bilen får gärna se ut som en bil.
Och till sist får den se hyfsad ut och inte för klen motor. ;) ;)
Jag tänker mig att man snarast utgår från de bilar man anser sig ha råd med och efter det ser man vilka kriterier som ska få styra vilken av dem man köper. Skulle jag bara gå efter egenskaper hade jag nog åkt Porsche 911 GT2 RS. Prislappen gör dock att jag inte har med den när jag väljer bil.
Finns väl ingen här som brukar skriva på Vi bilägare som inte tar hänsyn till pris man köper bil. För att inte ta hänsyn till pris måste man ju närmast vara multi miljonär.
Jag tänket också såhär att är man nybilsköpare och byter bil vart tredje eller fjärde år.
Så det skall väl inte behöva hända någonting första 8-10 tusen milen eller dom första 5åren.
Jag kanske är naiv eller haft tur men jag har aldrig behövt åberopa garanti någon gång eller haft något problem under 10t mil.
The X-factor.
Clarkson utryckte det; nånting som man egentligen inte kan sätta fingret på, bara att kärran har nått extra som gör att man direkt känner att man gillar den. Jag har haft många olika typer av bilar, en del stora och en del mindre, billiga och nästan nya. Gemensamt är att de har haft nånting som gjort att jag i princip direkt känt att den var rätt då.
Personlighet eller charm kanske man kan kalla det. Men sen finns det naturligtvis vissa premisser man måste gå efter, men jag köper aldrig en bil enbart på förnuft, känslan är betydligt viktigare för mig.
Rålle.G
Skönt!
Mina favorit bilar är alla köpta med den positiva känslan till grund inklusive den senaste precis härom veckan, till och med säljaren såg smått förvånad ut, - hmmm... en "crazy man" eller smart?
Visst att jag alltid bär på ett kartotek vetskap och erfarenhet i bagaget men det är i slutändan enbart känslan som styr och när jag ser något bra då går det undan och att det har aldrig blivit fel.
Dem gånger jag har fått ångra det är dem gånger när känslan inte infann sig utan att andra faktorer tröck in en.
Tänk själv! Det är en underbar uppmaning!
Skulle vara intressant att ta del av alla dolda knep tillverkarna har för att lura männskliga sinnen, måste vara rätt mycket.
Är ju enorma pengar numera att göra bra s.k. kvalitetskänsla.
Verklig kvalitet är sekundärt.
Tack för trådstarten, L. Mäkinen. Hade tänkt mig detsamma, men du hann före. I övrigt håller jag med Robban i det mesta - bortsett från att jag rankar kördynamiken betydligt högre. Bekvämlighet - javisst, men kör man även SLK så blir det ju, hmmmm, sekundärt;-)
I övrigt noterar jag nu efter 28 röster att det är en övervikt på "Komfort", "Kördynamik" och "Bekvämlighet". "Milkostnad", "Rostskydd", "Bränslekostnad" och "Driftsäkerhet" är mindre viktigt. Där ser man - kostnaden kommer i andra hand. Men det är klart, ställer man samma frågor till "gemene man" som inte skriver på ett bilforum - då får man sannolikt andra svar.
F.ö. så är det kul att ni var intresserade av frågeställningen.
Fast det är ju lite olika, jag väljer bil utifrån ett typ maxbelopp eftersom jag är skattesmitare, men för det vill jag få en bil som jag inte får skavsår i öronen eller i baken och som inte är jobbig att köra. Driftsäkerhet på tre år ny bil har inte varit något problem för mig genom åren så...
När jag köper egen bil så är det något som är lite nyskapande...
Nja om man har för vana att köpa begagnad bil och inte ny så kan man faktiskt vanligtvis bortse från priset - om man köper begagnad bil för att man vill... och inte för att man inte har råd med en ny.
Att det sedan är få som ser på saken på det sättet, är en annan sak.
Det är oerhört trevligt att inte ha en ny bil, andrahandsvärdet är betydelselöst, garantier är betydelselösa, man kan göra precis som man vill, hur man vill, när man vill.
Det är så stressigt att som nybilsägare ha piskan vinande på ryggen hela tiden av alla krav och regler och måsten som måste följas av ekonomiska orsaker.
Niklas, fast det du talar om handlar ju om ett ekonomiskt värde. Har du mycket pengar så behöver du inte vara rädd om en ny bil heller. Ingen köper väl sen begagnat för att det är trevligare, man gör det ju för att spara pengar. Är ju bättre att vara första ägare om man får välja och pengar inte spelar nån roll.
Skillnaden är att du inte behöver vara miljonär för att köpa begagnat och strunta i pengarna, det behöver du om du köper nytt och inte väljer billigaste tänkbara plåtlåda.
Och det var väl den detaljen det handlade om...
För övrigt när jag tittar på en Opel som är 6-8 år gammal som jag skulle kunna köpa för att jag vill ha den märker jag ingen skillnad mot när den var ny, enda är att en grundlig tvätt och städning inte kunde skada. Så vad är det att förlora om det är nybilskänsla man söker - i bilar som risar till och blir påtagligt slitna när de åldras är det ju en helt annan sak - men sådana bilar handlar det självklart inte om.
Ingen... jodå JAG gör det för att det är trevligare, så någon gör det...
Vill jag ha en Vectra GTS eller Astra TT så finns de inte som nya.
@ Tvärnit:
Jo precis. Själv bytte jag också för en tid sedan och den bilen jag till slut valde var kanske inte det mest "förnuftiga" men just nu så kändes den mest rätt ändå. För samma pengar hade jag istället kunnat köpa en Peugeot som var lika gammal, (2015), en storlek större, hade bättre komfort samt automatlåda. Dessutom fanns den hos en handlare två kilometer från hemmet. ÅF och service finns också på hemorten.
Istället valde jag en mindre bil med sämre komfort och manuell låda. Stod 90 mil söderut så köpte den mer eller mindre på chans. Dessutom så är närmsta auktoriserade verkstad 45 minuter bort. Varför det i kanske de flestas ögon tveksamma valet? Gillade Peggan men trots en längre provtur så kändes den lite väl menlös. Jag blev inte kär iaf. Mazdan däremot hade jag klämt på tidigare, (eller en likadan), och kände direkt att den hade nåt extra.Det var egentligen bara känslan som avgjorde, rent objektivt var Peggan vettigare. Men f-n så tråkigt om alla valde det mest förnuftiga. Då skulle väl de flesta köra koreanskt, Auris, Prius, (no pun intended Vidstige!), eller Skoda Octavia...
Niklas, nybilskänsla i en Opel effer 6-8 år låter något överdrivet.
Sen kan det ju förvisso vara trevligt med äldre med t.ex. 6-cyl motor men annars tror jag dom flesta föredrerar en sprillans, t.ex. senaste Insignia.
Haha, Nybilskänsla i en Opel efter 6-8 år.
Hehe det tog mig 30 års skruvande i gamm bilar innan jag erkände eller unnade mig (fick råd)en ny bil och nu efter typ tredje nya så, Gud så skönt med nytt och kosta vad det kosta vill och väljer man rätt så kostar det inte skjortan. ,)
Ekonomi kan man se på olika sett.
Jag skulle ha råd att köpa/driva en vanlig ny bil, en sån kostar väl 250-300.000:- men jag vill inte ha en sån bil, det jag vill ha kostar typ 500.000:- och är dyrare att driva.
Då jag inte åker bil till vardags, utan mest för nöje vore det kapitalförstöring att ha en ny bil på uppfarten.
Istället har jag en äldre dyr bil som kostade 1/10 vad motsvarande kostar ny, den har egenskaperna jag efterfrågar 4 5 3.
Driftskostnaderna är högre än en ny bil, men inte i närheten av värdeminskningen på en ny bil.
Samma gäller bränsleförbrukning, jag åker bara 1000-1.500 mil per år, så min önskan där är att bilen ska dra högst en liter per mil på motorväg.
Radion kan vara helt analog, bara den låter bra, har inget som helst behov av en skärm att glo på.
Åker tusentals mil landet runt i alla väder och tidpunkter i firmabilar som saknar all form av nya säkerhets prylar, bilen jag åker i nu har ABS, sen är det slut. Jag klarar mig utan även i privatbilen, den är dock inte helt naken och har anti slir/sladd och är gödslad med krockkuddar. Hålla bilen på vägen får jag göra själv.
Skulle jag dagligen åkt till jobbet vore det nått helt annat
När man inte väl och grundligt känner till Opel från 2004 och senare vare sig nya eller begagnade så är det ju väldigt lätt att tro det, men så är det och de som inte är det utgör undantagen, t.o.m. de sällsynta slitna exemplaren ser väldigt bra ut för att betecknas som "slitna".
Jag tror inte heller att orsaken till att människor väljer nya bilar är för att skicket på en äldre är sämre, det är andra skäl, t.ex. att man TROR att skicket på en äldre bil MÅSTE vara sämre, det är ju alla övertygade om...
Om man struntar i de skälen så har tillverkningsdatumet ringa betydelse.
Resultatet förvåner inte eftersom dagens svenssonbilar i princip håller likvärdig driftskvalite och är ganska lika rosttåliga.
Skillnaderna finns i högre grad i komfortdelen och naturligtvis i prestanda.
Andra och tredjehandsvärde är alltid en negativ överaskning oavsett bilval och skillnader i bränsleekonomin är oftast marginell för normalbilisten.
Vi köper knappast bil som bara till nöds uppfyller behovet och för många av oss räcker inte ens lagom till.
För egen del är trivsel med denna, hur man än räknar och gör, stora kostnad mycket viktig.
Håller med! Samtidigt prioriterar jag extrem stretch med 32 tums ABS Wheels fälgar. Ha ha skämt åt sido. Komfort är A & O♧
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.