Diskuteras oftast om diverse bilmärkens tillkortakommanden med dyra reparationer i alla trådar.
Nu kanske vi kan försöka samla allt detta hit.
Startade för nån dag sedan en tråd om om VW är extra dåliga.
Mem kan vi inte försöka samla allt här.
Under mitt bilägande sedan 1980 så har jag ännu inte, peppar peppar, drabbats av något dyrare haver som jag har behövt bekosta.
Första dyrare reparation som jag kan minnas var på en Saab 9000 CSE där generator och diverse spännhjul mm var utslitna efter 16.000 mil. Inget jättedyrt men ändå ca 5000kr vill jag minnas. Efter det så fick jag fyra nya dörrar på nästkommande 9000CD utbytta på garantin.
Sedan har det rullat på utan några problem. Körde en 2001 års 9-5 kombi 17.000 mil utan en enda bytt del. sålde den till en kompis som bytte motor då verkstaden sa att den var skuren, han sålde motorn nått år senare varefter köparen bytte turbo (som var problemet) frågade om motorn var trimmad. Och ja, det var den, BSR 200hk :) men inget fel på motorn.
Så den bilen var det inget fel på.
Saab, Audi och BMW följde efter det utan haverier.
Köpte en Astra J när sonen tog körkort, manuell och så skulle han fåren bil av mig och farfar. Den har väl haft störst problem, växellådan och bromsok och elektrisk handbroms byttes då bilen var nyinköpt. Allt på MRF garanti, växellådan på Opels femåriga garanti.
Så det kostade gratis. Sen har jag bytt vattenpump och termostat för ett par tusen.
Så totalt sett på 39 års bilägande så är faktiskt dyra reparationer något som varit frånvarande i mitt bilägande.
Har aldrig bytt ett avgassystem, förutom på min Golf 1 som jag självmant bytte och svetsade ihop ett 2” system med en Biltema Rally dämpare, som jag sedermera kompletterade med en extra då den lät onödvändigt mycket.
Kanske en himla tur, eller beroende på att jag hela tiden använt bilarna åtskilliga tusen mil per år.
Så dyra reparationer vet jag knappt vad det är.
Långt utlägg, men bad är era egna erfarenheter. Inte kusiners kompisars hundars erfarenheter som dom hört om vid matskålen.
Kommentarer
Egna erfarenhet, inga kostnader i stort sett pga aldrig haft bilar som gått mer än 9000 mil förutom de två första.
Däremot en herrans massa garantiärenden med två kopplingsbyten av samma karaktär (en Toyota och en Mazda), materialfel.
Enormt många verkstadsbesök är minst lika jobbigt som enstaka större fel.
Bästa bilarna har varit Toyota från 90-talets första hälft och mina fyra Mazdor.
Största problembilarna har varit Ford 1988, Toyota 1998, Toyota 2017.
Bästa bil hittills Toyota Camry 1993, noll problem på 9000 mil.
Sämsta bil hittils Toyota Avensis 1998 med massor av fel som återköptes.
Har i stort enbart köpt nya bilar sedan 1990 och endast tre har varit felfria, Camryn och två av de tre Mazda 6.
Nuvarande Kia har gått 1,5 år och snart 3000 mil, ett fel har uppstått under den tiden på garanti och det hade troligen varit dyrt utan garanti, laddningintaget byttes eftersom laddkabeln förblev fastlåst.
Nuvarande Ford Mustang har fått halva avgassystemet bytt pga att en avgasventil slutade fungera.
En bil ägde jag enbart 6 månader eftersom jag ansåg den vara trafikfarlig + usel lack, Honda Civic med robitiserad manuell automatlåda.
Jag har ju inte ägt mina bilar så länge innan jag började åka tjänstebil då jag säkert har nån bilrelaterad bokstavskombination.....men ägt allt möjligt verkligen från 1000-kronorsbilar med 20 år på nacken till rena sport/lyx m.m så ändå hunnit märka av de flesta märkes kvalitet. 2 bilar har jag ägt som drabbats av större haveri och det var min Ford Scorpio 2.9 där automaten rasade, och en Saab 9-5 jag fick byta/renovera turbon på. (utbytesturbo införskaffades).
Annars inget alls oavsett märke som vart av större anmärkning förutom vanlig service och slitdelar. Det som man däremot reagerat på är ju hur det kan skilja i priser på delar och service m.m. Och absolut inte som man tror alltid. Jaguar som jag haft 3 stycken har visat sig vara förbluffande billiga att serva och laga. Mercedes E-klass är den billigaste nya bil jag servat. Haft runt 65 bilar och bara 3 jag sålt pga. missnöje och inte bilbytarsug. Detta var Opel Insignia och 2 Passater. Bästa bil jag haft i förhållande till pris och förväntningar var en Citroen XM Break.
Enda bil jag har haft där jag kan skylla felen på tillverkaren är den första jag köpte ny, Honda Civic TypeR 2003.
Under första helgen började det knacka i hjulupphängningen. Det var en stötdämpare som inte satt ihop som tänkt.
Efter tre månader var det rost på ovansidan av höger tröskel så det blev omlackat.
Några månader senare började det klicka i styrningen när man gasade så det blev en ny styrväxel.
I samma veva tyckte synkningen till tvåan att samarbetet var över. Där fanns ingen lösning.
Allt gick på garantin, men jag köpte en ny bil för att slippa åka tunnelbana.
En kompis ringde och behövde akut hjälp, hans åkeri höll på att gå i konken och han behövde pengar akut till amorteringen på lastbilen "Köp vad du vill av mig för 10.000, husvagnen, bilar, båten"
Husvagn och båt hade jag ingen nytta av mitt i vintern, så jag köpte en bil, en Ford Escort, då värderad i lista till 23"
Det var mitt livs sämsta affär, med facit i handen skulle jag inte ens tagit emot den gratis.
För att spara på bokstäver, så gick typ allt sönder/slutade funka. Förhoppningsvis finns inte så dåliga bilar idag.
Jag har mestadels ägt bilar som gått mellan 15-20 000mil när jag köpt dem och vi kan starta med fårrden:
Ford Sierra 1993 kombi. Vibrationer i bilen vid landsvägsfart, byte av kardanstång. Såldes vid 20 000mil.
Ford Mondeo 1997 kombi. Rost..men sålde den innan bilbesiktningen klagade. Trasig AC som jag sparkade igång med några kängor på magnetkopplingen och fyllnad av systemet. Kompressorn skar efter några månader. Såldes vid 20 000mil. Vilken fin komfort! Brusten fjäder.
Volvo 850 1997 kombi. Någon pryl som sprutade in syre i avgaserna funkade inte så motorlampan tändes ibland. Klarade dock besiktningen när den inte lyste. Såldes vid +30 000mil.
Peugeot 307 2003. Kort efter köpet sprang kylaren läck på motorvägen en kväll på väg till jobbet. Kopplingen var sliten när jag sålde den och två brustna fjädrar i bak. Såldes vid 23 000mil och den rullar ännu.
Skoda Roomster 2007. Kupefläkt trasslade och drog lite olja. Såldes vid 20 000mil.
Ska man berätta om gamla bilar som har gått sönder så vet man ju inte om det är bilen eller förra ägaren som är anledningen till att något går sönder.
Jag kan knappast beskylla Volvo för att växellådan i min 340 gick av eller att bakelitkamdrevet blev tandlöst i ena 240:n
Nej vi håller oss till nyare. Dom som man läser om skall vara så dåliga och leda till dyyyyra reparationer.
Förträngde problemen med BMW:n jag hade, kostade mig inget då den hare garanti.
Men på den slutade AdBlue systemet fungera. Tydligen ledningen från tanken till katalysatorn som blev fel på. Garanterat en dyr reparation. Bytte den när garantin löpt ut då jag såg dyra reparationer hopa sig.
Mazda CX-5 an. Fick en ny ratt då den drabbades av psoriasis. Belägg och skivor bak, slut efter dryga tre tusen mil. Det togs på goodwill trotts att det är slitdelar. Huven skulle behövt ny lack vid 6000 mil och skivor och belägg åter rejält slitna. Men bytte bort bilen efter det. Inget som gick sönder men dålig slitstyrka som leder till helt onödigt dyr driftskostnad.
Har som er andra ägt alldeles för många bilar, såväl privat som via förmånsbilsåkare. Köpte privat en beg Mercedes av en SAAB/Opel återförsäljare för många år sedan. Tyckte efter någon vecka att bilen drog åt höger alldeles för mycket när man släppte ratten. Beställde tid hos en auktoriserad Mercedesverkstad för framvagnsinställning. Visade sig att det inte gick att göra något åt, hela bilen var sned. En krockad Mercedes som "någon" inte hade fått ihop på rätt sätt. Tur var att det var en schysst auktoriserad försäljningsställe av SAAB/Opel som tog tillbaka bilen och jag fick pengarna tillbaka. Kunde ha blivit rejält lurad om det ville sig illa.
Eller varför inte en Ford Scorpio 2.9 (den med den fula fronten), kommer inte ihåg vilket år det var. Tog ut en sådan som förmånsbil i december strax före jul, åkte på skidresa med familjen till Hassela. Alla frös i bilen dit, fanns ingen värme överhuvudtaget. Jag fick offra en dag hos Ford i Sundsvall som reparerade systemet. Därefter fungerade värmen.
Däremot lite senare började bilen vägra starta, vid 3-4 tillfällen, med bogsering som följd. Ford verkstäderna hittade inget fel på bilen. Klar irriterande när jag då arbetade som säljare med Stockholm/Norrland som distrikt. Blev stående på helt fel ställen. Som tur var arbetade jag på ett stort svensk företag som hade många-många förmånsbilar, vilket jag nyttjade till att helt enkelt bli av med den j-la bilen.
Var väl ett måndagsexemplar, har haft flera Fordar efter det som funkat klanderfritt.
1 st kamkedja med spännrullar till en 1,2 TSI motor på 105HK.
Tror även att turbon byttes eller om det var något insugsrör.
Fick bråka rejält för att få det på garantin då DinBil i Södertälje inte kände till detta problem utan tyckte att mitt försäkringsbolag skulle betala för kalaset.
Helt ny Seat Leon inköpt 2015.
Bytte en liten del som höll kvar det rullgardinsliknande bagageskyddet bak i kombin på garanti. Hade ett litet lacksläpp på backluckan som utan tjafs ordnades på garantin. Hade den i 6200 mil och inga övriga problem.
Såg en Audi A4 längre fram i kön hemåt som bolmade nått kopiöst, tänkte att det var en diesel där nån ställt på pumpen för lite extra dag. Låg tillslut efter bilen och såg att det var en nyare modell, och bensinare, 2.0 TFSI. Undra vad det var för fel på den ?? det rök svart, hela aktern var svart på den vita bilen. Man har ju hört om hög oljeförbrukning, men detta var inte oljerök.
Jag slog på regnummret då jag inte är helt hemma på Audis årsmodeller, det var en -14 som gått drygt 13" mil.
Rejält trimmad turbomotor brukar ge den effekten. Men bara vid rejält gaspådrag, och det är väl svårt i en kö.
Ja här var det inga gaspådrag att tala om alls, mer än efter korsningar, bilen var aldrig över 70 på landsvägen, föraren var en sån som troligtvis aldrig "gasat på"
Den kanske sotat igen ??
Ja det är livsfarligt att råka ut för.
Det är därför Toyota ylar så fort man stöter gasen det minsta, enkom för att förebygga igensotning som skulle påverka deras beryktade tillförlitlighet negativt :)
Det kanske var Klarsynt som tömt både partikelfiltret och katen på innehåll?
Grannen kom o berättade att han fått byta AC kompressor på sin 3 år gamla Seat, det var ett missljud i den som kom o gick.
Tidigare i våras hade han ett annat missljud, då bytte man spännrullen till generatorremmen. Han fick se rullen själv, och lagret var helt slut.
0036. Har ni kvartersfest med grannarna.
Nja, grannen kom vid 18 tiden, när jag bytte framhjulslager på en Atos, apropå trasiga bilar, 00.38 var när jag kom hem efter varit på rejvparty. Och apropå trasiga bilar hämtade en bärgningsbil hemtjänstens Fabia i förrgår kväll, fel okänt. Och apropå trasiga bilar igen, har jag ett svagt lagerljud från växellådan på BMWn.
Det brukar vara lagret på ingående axel, men det brukar aldrig hända just mer än att det låter.
Hade samma ljud på min E30, den lät så de 7 åren jag hade bilen.
Och om nån undrar varför jag skrev just nu 21.25, så kom jag nyss hem efter en heldag på sjön, och då det hänger en 23 år gamal Yamaha på aktern gick inget sönder.
Ja å den väl Japansk om det är en mindre modell.
Mängder av Yamaha och Honda tillverkas i Kina både under egna namn och som olika hittepåfabrikat.
Men det är klart, de behöver ju inte vara sämre för det!
Jag hade en Yamaha utombordsmotor som jag fick reparera. Minns även en Yamaha MC som jag köpte helt ny och som fick växelproblem. Lämnade in den och det konstaterades att dreven i lådan inte var korrekt monterade. Finns gott om exempel på tillfällen när japaner gjort fel men överlag är de förstås duktiga. Inga övermänniskor dock.
På så sätt så är britterna betydligt bättre när det gäller MC, där är det en jämn kvalitet som man vet inte är bäst på något sätt och det garanterat aldrig kommer finnas reservdelar att få tag på snabbt.
Allt handlar om förväntningar ;-)
Minns inte exakt vilken detalj som var dålig i utombordaren (90 hk) men den var svårstartad och därmed opålitlig. MC:n var en Yamaha 350 med tvåtaktsmotor. Jag fixade inte växellådan utan det fick försäljningsstället göra och förklaringen var precis den jag skrev ovan. Har även ägt Honda och Kawasaki MC, båda med sina problem. Sedan även ett flertal japanska bilar och andra produkter. Som sagt, hyfsad kvalitet men inte felfritt.
Jag var kanske otydlig. Alla reparationer har alltså utförts av fackmän, inte av mig personligen. Jag har säkert fått rimlig info om felen men jag har inte varit konkret involverad. Det här "märklighetssnacket" är dock tillräckligt tröttsamt för att jag ens ska orka bry mig fortsatt. Block.
Shogon wrote: "Jo, Yamaha ÄR en garant för hög kvalitet på det mesta de företar sig. Vet man inte bättre ska man inte uttala sig. Utan sitta och trolla för sig själv i sin Kina byggda Volvo i framtiden."
Inte kan väl något japanskt gå sönder. Dumheter pinjong med flera. Vi andra som inte tycker så är ju troll givetvis. Sa Stortrollet själv och då är det sant. Allt japanskt med Toyota i spetsen är i det närmaste oförstörbart.
Alla vet väl att japanska pappbilar är rena skiten. Dom rostade ju bort på nolltid i slutet av 70-talet, så då är det väl likadant i dag. Har inte sett en enda Toyota Starlet på flera decennier.
Jodå, visst krabbar japanska produkter också, även om en del inte tror på det...
Jag har själv inte haft någon japansk bil, men däremot flera MC.
Honda: undermålig kamkedjesträckare
Yamaha, ständiga problem med tändningen, pinnskruvar som gått av
Suzuki: laddproblem
Kawasaki: felmonterad växellåda
Som sagt: även japaner kan krångla.
Och jag har bekanta som har fått reparera sina Toyota, det värsta var väl motorblock med sprickor...
Alla fabrikat har problem i varierande grad.
Nää! Nu skojar du väl hultarn?
Kanske har de inte fått adekvat service... :-))
Så är det nog!!
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.