Vi Bilägares forum

Kombi. Det är alldeles för ofta vi behöver platsen.

Diesel denna gång. Lägre förbrukning mot motsvarande bensin.

Lagom motorstyrka för att vara hyfsad även med släp.

Landade i vårat fall på V90 D4 AWD, 190 hk.

Mina önskemål är att sitta högt och bra, och en luftig interiör med goda utrymmen och en praktisk bakdel.

Jag motiverar detta med att det passar min kropp bäst, jag får ont i knäna i bilar där man sitter typ på golvet. Jag behöver rymlighet för jag bor på landsbygden och har hus, finns alltid något att frakta. Jag har även hund.

Framhjulsdrift för det ger bäst utrymmen genom att ingen transmissionstunnel behövs.

Diesel för det är snålast och jag kommer längst på varje tank plus jag uppskattar körkänslan.

Jag har inget intresse av en sportig bil, den ska vara bekväm att åka i med mer mjuk än hård fjädring och så ska den vara rolig att titta på både utanpå och inuti. Jag vill bli glad när jag ser den. Den ska ha en design med spännande, intressanta detaljer som ger glädje för ögat. Samtidigt som detta inte får gå ut över det praktiska. Funkis först!

Sen skulle jag tycka det vore bra med högre markfrigång än jag har idag på grund av vägsituationen där jag bor. På vårarna förekommer det avsnitt på grusvägarna som är mjuka när tjälen lossar och då blir spåriga och leriga när traktorer kört igenom, och det blir riktigt djupa spår... Sen är vägarna ofta oplogade på vintern. Med högre markfrigång skulle jag slippa ha bilen som en plog som tuggar sig igenom.

Men fyrhjulsdrift har jag inte känt behov av, jag anser att nackdelarna överväger eventuella fördelar.

Fick för ont i ryggen av BMWs standard stolar

Önskade en körglad bil med hög sittställning som passar min på längden fullvuna lekamen. Max 400kkr. Kör närmare 4000 mil så diesel är bra. Aktiva led lysen, bra ljudsystem, DAB. Automat.

Provkörde massor av bilar och ”trillade över” Mazdan, kontentan

En körglad oljebrännare med alla moderna säkerhetsattiraljer, bra Bose ljud och adaptiva led lysen. Kostade på bränslevärmare för 20 tusen då det inte fanns rattväme.

Men totalt sett en trevlig bil, inte premium men bra nära, och mycket billigare.

Kompromiss mellan Teknik, Funktion och Personlighet och Känsla.

Om man söker den bästa bilen spelar det ingen roll vad det är eller hur den ser ut så länge den är bäst.

Att den är bäst säger allt.

Om man istället söker specifika detaljer, egenskaper och specifik utrustning är det inte alls säkert att man hittar det i den bästa bilen utan valet kan då bli en som ingalunda är bäst men som råkar ha det man söker, då har man fel fokus och blir lurad.

Så är det, att alla tycker det är ett vansinnigt resonemang saknar betydelse.

Audi Ur quattro och BMW M3 E30 är mina ideal bilar. Tycker Coupè och sedan modeller är finare än KOMBI. Förstår dock att vissa måste välja KOMBI av praktiska skäl. Har aldrig ägt någon KOMBI och min son fyller 3.5 år snart och behöver ingen barnvagn längre fast det gick lika bra utan KOMBI. Tycker Audi A6 c7 sedan är ganska fin som jag äger. Visst hade det varit skönare med en 3.0 TFSI istället för 2.0 TFSI. Fast man kör ju det man har råd med.

Varför välja, jag har fyra.

Suv som familjekärra. Fantastiska utrymmen, trots smäckra yttermått. Hög sittposition som ger bekvämt in och ursteg utan att bli smutsig på byxorna. Bakdörrarna öppnar 90gr på våran, perfekt när barn ska in i barnstol. 4wd för säkerhet (i princip alltid ta sig fram) och när båt och släp ska köras.

Liten kombi som jag åker 99% ensam i. Kombi framför vanlig 5 dörrars då det inte skiljde nämnvärt i pris. Dom extra cm bak gör gott när man ska ha handla, åka till pappersåtervinningen eller om nån bestämmer sig att använda min bil som stoppkloss.

Just nu kör vi ganske litet (under 1000 mil/år), använder inte bilen för att komma till jobben, och de allra flesta körningar är högst 5 km. De flesta körningar slutar i parkering utanför en livsmedelsaffär, vid köpcentrum eller liknande. Tre av fyra i familjen är >= 185 cm långa. Baserat på detta har vi en Yeti, som är mycket smidig i stadstrafik (speciellt vid parkering), man har bra överblick från förarplatsen, har bra höjd invändigt, och är smidig att kliva in i och ut ur. Bensin, baserat på körmönstret. Nackdelen är att benutrymmet i baksätet kunde varit bättre; huvudutrymmet är utmärkt.

Vi har tidigare haft Volvo 740 sedan, V70 i två generationer (2004 och 2010, tyckte bättre om den äldre versionen). Dessutom en Passat 4motion diesel, som användes under en period då ett jobb låg långt bort. Efter jobbyte sålde vi den.

Shooying Brake tycker jag är riktigt snygg. Har testat flera med diesel och bensin till den häftiga AMG 43 versionen, satans vad den gick bra. Men jag är dessvärre lite för lång för att få en hyfsat bekväm sittpställning.

Har väl alltid prioriterat praktiskt emot roligt och där har väl alltid det praktiska vunnit. Startade med en Opel Rekord trots att jag vill ha en Volvo PV 61/62 med B18 motor. Men då sa min broder Volvofanatikern, varför en PV när du kan få en Opel Rekord-65 för samma pris . Sedan blev det en Rekord -67:a och sedan en Rekord 72:a . Dessa bilar funkade med barnvagn och barnstol, klippan,bakåtvänd montering, det modernaste och barnsäkraste som fanns då. Sedan blev det Opel Omega-88 Sedan. Sedan blev det en Opel Rekord 86:a som andra bil. Omegan byttes mot en Opel Astra -99:a och Opel Rekorden byttes emot en Opel Vectra 2004.

Astran byttes emot en Insignia 2009. Nu 2017 byttes Vectran emot en Volvo XC60 2017. Ja vad fan jag har 2 bilar som jag är väldigt nöjd med , än så länge.

Nästa gång jag byter min Octavia, blir det nog BMW X1 eller Mercedes eller Toyota/Lexus. Antagligen hybrid, annars bensin. X1:an fastnade jag lite för när jag provkörde, dock kommer jag inte ha fyrhjulsdrift om det finns utan. Bilen jag köper blir nog sedan eller hatchback.

Vargen. Till X1 kan jag annars rekommendera dieseln. Den går både snålt och starkt. Ja betydligt snålare än bensinarna.

Och det trodde jag var extra viktigt för dig.

MVH AL

Den bil jag gillat mest av alla jag ägt (över 150 st) var en Toyota Celica GT4.

Så nått liknande i modern tappning skulle passa mig.

Ford Focus RS kanske, men jag har läst klagomål att man sitter högt i den, och det jag gillade med Celican var att man satt på golvet med benen rakt fram, inte som på en köksstol.

Shopping brake ser ut som en hund som bajsar. Nä, fy tusan.

Styggavargen skrev:

Nästa gång jag byter min Octavia, blir det nog BMW X1 eller Mercedes eller Toyota/Lexus. Antagligen hybrid, annars bensin. X1:an fastnade jag lite för när jag provkörde, dock kommer jag inte ha fyrhjulsdrift om det finns utan. Bilen jag köper blir nog sedan eller hatchback.

Så SUV-hataren ska ha en SUV?!

Utav någon outgrundlig anledning fastnar jag alltid för roliga bilar framför praktiska, jobbigt. Det har mer eller mindre alltid stått några extra bokstäver eller siffror på baken på bilarna. Lycklig är jag att var gift med en kvinna som också gillar extra bokstäver och siffror på bilarna. Men ibland blir bilarna för trånga eller för små, då har vi klivit upp till MPV och SUV klassen, i alla fall med en av bilarna i familjen. Nu har vi båda lugnat ned oss betänkligt, när barnen har blivit vuxna och flyttat hemifrån. Vi satsar numera mer på att ha en schysst båt framför bilar, så bilarna numera är mera "normala". Men några favoriter är Kuga Vignale, Golf V6 4x4 eller varför inte en Volvo S40 T4 när den var i ropet. Både Golfen och S40 var min frus bilar.

Har aldrig gillat varken hundbussar eller familjebussar, det närmsta jag kommit är SUV, köpte släp med kåpa så man slipper köra kombi, roligast har man i sportbilar men för vardagskörning är mina krav automat, bensin eller hybrid, lutar åt att det blir en C-HR nästa gång eftersom jag kommer sälja av husvagnen, mina bilar moddas nästan alltid, dels för att göra dom mer personliga och sen har jag lite krav på väghållning...

Prestandard är ganska ointressant i en bil efter att ha kört hoj halva livet, jag har några vänner som har bilar med motorcykelprestandard men de kostar en mindre förmögenhet och det har inte jag :)

Mina roligaste bilar, MR2, Carlos Sainz Celica, Corolla T-sport, Celica GT.n och framför allt Starlet Turbon :)

Simon. Ursäkta o.t men hur går det med långtidsprojektet?

MVH AL

Jag finner en tjusning i nästan alla bilar och biltyper - hybrider, elbilar, couper, cabbar, kombis, sedaner, suv'ar och riktiga terrängbilar ala LR Defender. Men eftersom det, både praktiskt och ekonomiskt är ohållbart med 30+ bilar så blir bilvalen alltid en kompromiss. Vad som vinner varierar, dels beroende på var jag är i livet men även utbudet just då.

Senaste föll valen på en A6 Allroad och Cooper JCW.

I mitt fall är det löjligt nog garaget som bestämmer biltyp. HSB-garaget i källaren var från början inte avsett för bilparkering, och har pelare dumt placerade, vilket gör parkering till ett precisionsarbete. Automatlåda är självklart, helst CVT eller konventionell, ingen hoppig DSG-låda. Sen vill jag ha hög sitsposition för lätt insteg pga av ålder och höftperation. Bagageutrymme utan hög tröskel, bensinare med hybrid. Sen önskvärt med låg ljudnivå och bekväma stolar. Jag har noll krav på rolighet, sportighet, inspirerande, 4WD, premium, status osv...

Håller med Swemba i det mesta i inlägg #22. Man har olika krav vid olika tidpunkter i livet men också beroende på vad som finns tillgängligt på marknaden och vilka nya "innovationer" man har som krav på sin kommande bil. Sen skall vi inte glömma prisaspekten - inte helt oväsentlig för oss privatköpare. Men även om man har ekonomiska möjligheter att köpa dyrare bilar så är mina egna preferenser ofta inte lika höga som dessa möjligheter tillåter för det är trots allt "bara" ett fortskaffningsmedel och status-funktionen finns dessutom inte längre - och har nog egentligen aldrig funnits. Det förstår ni nog när man som jag kan åka runt i en Golf SV just nu...:)

Är nog ganska spontan när det gäller bilköp, förra bilen var en Peugeot 508 SWGT, diesel-4:a på 2,2L. Underbar bil att köra och svalde en hel del i bagageutrymmet. Jag bor på i villa på landet 4 mil utanför stan och behöver stundtals rullstol, så en kombi är det som gäller. Nuvarande bil är en Mercedes CLA 220D Shooting brake, konstig kombi egentligen och svårlastad med den utformningen på bagageluckan. Men här var det designen som fällde avgörandet.Vi är bara två i familjen och båda tämligen kortväxta så lillmercan verkade passa bra.Har inte kört 300 mil ännu, men så här långt har jag inte hunnit ångrat mig.

Edit: Eftersom jag är amputerad på högerbenet så är dock automatlåda ett krav, är även inskrivet i körkortet, tillsammans med vänstergas.

Mina bilar brukar vara en reaktion på bilen jag haft senast. Har man en som bullrar blir nästa tyst, drar den mycket soppa blir nästa snålare, känns den klumpig blir nästa bil mindre, känns det som att jag inte får med det jag ska blir det en större bil. Som jag bor nu kan jag ha bilar stående obrukade, men det jag tar mig till jobbet i bör vara ekonomiskt fördelaktigt.

Jag tankade min pickup full igår och räknar med att inte behöva tanka förrän framåt sommaren. Det gick i bensin för 1372 kr.

Jag lever efter principen att det mesta man köper bara har en förhöjande effekt på livsglädjen en kort tid. Därför ser jag ingen anledning att köpa en Lamborghini för man vänjer sig så otroligt fort och sedan får man dras med de eventuella nackdelarna av ägandet. Så de parametrar som är viktiga för mig blir driftsäkerhet (=ny bil), utrymme, bra driftsekonomi (hatar att besöka macken), säkerhet (inget värt innan en olycka men efter), vägegenskaper (i alla fall hittills), buller (gillar jag ej), design (vem vill ha en ful bil). Andrahandsvärde har jag inte prioriterat men jag undviker udda märken/modeller och byter i rimlig tid.

Jag valde X3:an därför att jag gillar bilar med bra köregenskaper men samtidigt uppskattar jag att sitta lite högre och luftigare. Har långa ben och föredrar att bara kunna glida ner från sätet ur bilen istället för att häva mig upp från det. Sen uppskattar jag X3:ans låga fönsterlinje och stora fönsterytor. Tycker inte om modet med hög fönsterlinje och små skottgluggar till sidorutor. Och trots att det är en högbyggd bil så är köregenskaperna riktigt bra utan att den för den skull blir onödigt hård i fjädringen. Sedan är bilen hyfsat praktisk också. Den är betydligt rymligare inuti än en 3-serie touring, samtidigt som yttermåtten ändå är relativt hanterbara.

Det var dock nära att det blev en MB GLK som jag också tycker är en riktigt bra bil. Gillar den bättre än efterträdaren GLC. Men den föll på innerutrymmena som var avsevärt sämre än X3:ans.

Vad jag vill ha och skulle nöja mig med är en VW Aerthon och i den limegula metallic som den promotas i.

Sådan är jag.

Men att min bil är en Toyota Auris SelectionTS HSD -17.

Det är skilda världar och helt troligen så äger jag en diverserad personlighet eller kan vara att jag är fostrad till att alltid sätta förnuftet främst.

Nåväl att jag tycker mycket om min Toyota och bär inga ursäkter för mitt val utan att jag köpte för att jag tyckte så..att VW gått väl långt ut på isen...VW stod i en saknad av kunna ge en framtid och stannade upp vid diverse trix medan att Toyota erbjöd morgondagens teknik nu idag och till ett bra pris och i en snygg förpackning o lite så att jag tagit till mig av MP och de övriga politikerna men inte så som tänkt att rädda världen utan att rädda min plånbok ifrån deras giriga händer.

Toyotas teknik lockade också och roar mig fortsatt allt efter som att jag kan mer, värmeväxlarsystem o sådant som få andra har i denna klassen om någon och att jag står fri ifrån laddplatser och ställ men är framtidsäkrad för många år framöver vad gäller förbrukning o utsläpp innan att politikernas mjölkande händer åter hinner ikapp.

Om bara hjärtat skulle få bestämma så vart det en VW Aerthon.

Började leta när min leasing bil B200cdi skulle lämnas in , för övrigt en bil jag var mycket nöjd med. Letade främst efter

Leon kombi bensin/diesel runt 150-180hk , Mazda 3 med 150hk diesel och CX3an , men det fanns mest 120hk bensin av den. Ville ha en beg. bil denna gång, kom över en 308SW med en massa utrustning så det blev en sådan.

Men nästa bilköp blir en 5dr , tror jag iaf. Vi är väldigt långa i familjen så benutrymme behövs bak. Gillade BMW 320GT , men lite dyr , och min fru gillar ej BMW. Nej , det finns många bilar o välja på , känns som att det är slumpen som avgör :)

Bilen ska vara snygg, jag ska sitta bra ( 1,93cm), kombiutrymme, ha bra pulver i motorn. Annars är jag öppen för allt.

Kan bara instämma med vad du säger Styrman_Jansson, varje gång det är dags så står jag inför samma dilemma. Ska jag köpa det hjärtat vill ha eller tänka praktiskt. Visst, det finns kompromisser men en kompromiss är ju just en kompromiss, man blir sällan nöjd åt något håll.

Brukar försöka tänka att det roligaste är just letandet efter den "ultimata" bilen, som bilintresserade är det rätt kul när det är dags att byta. Och "uppgraderar" man sig varje gång till en högre klass eller med lite kul lull-lull som funnits med på önskelistan så blir man ofta nöjd.

Sen är det som några poängterat, man har olika krav olika tider i livet, just nu uppskattar jag dragkrok stort.

jeg valgte med hjernen, det bleven TOYOTA Chr hybrid first edition. Meget fin teknik men følger med når den nye Chr kommer 2,0 og el som hybrid..

jørgenn skrev:

jeg valgte med hjernen, det bleven TOYOTA Chr hybrid first edition. Meget fin teknik men følger med når den nye Chr kommer 2,0 og el som hybrid..

Jag valde med hjärtat, och det blev ingen Toyota. Men vill man tvunget ha minsta möjliga milkostnad, så är väl möjligen en Toyota ett bra val. Själv skulle jag hellre begå - äsch, vi släpper det;-) Tack Shogun - och några andra.

Den bil jag gillat bäst på senare tid är Kuga, väldigt komfortabel, lätt att ta på och av sig och lagom stor, smidig på vägen med en bra automat.

Synd att den är lika ful som de flesta småsuvar, men det är ju svårt att komma från.

Min val, IONIQ Electric, var inte helt självklart, trodde ALDRIG att jag skulle köpa en Hyundai. Nu tycker jag ju så klart att det är den mest kompetenta elbilen på marknaden och det säger nog mer om valet av bilen än av bilmärket. Hjärna och hjärta hand i hand (nå ja).

Avgörande var en lagom nyktert designad, i lagom storlek, lagom kvick och mindre miljöpåverkande bil. Billiga mil är också en fördel även om värdeminskningen äter upp en del av kakan.

Jag stod och slirade med min V40 med båt på kärra bakom, då bestämde jag att nästa bil skulle ha 4wd. Provkörde gen 2 av Honda CRV som en släkting var intresserad av, och sedermera köpte. Jag blev så fascinerad när vi testade 4wd'en på den, sommardäck i Februari (stod hos en handlare) och vi hittade en brant backe med snö som vi stannade i. Lite gas och den slirade lite och gick upp som ingenting, då var jag fast. Kollade tester och ägarrescensioner och kom fram till att gen 3 var testvinnare så det blev en sån.

Seat Ibizan var ett impulsköp. Tyckte det var mycket bil för pengarna. Ville ha en nyare ersättare till min Mazda 323 och fick syn på Ibizan. Ett år gammal, 1500 mil, kombi, turbo, klimatanläggning, Led bak, för dryga 100-lappen.

Leksaker har jag både på två hjul och till sjöss.

Så kraven är en Vettigt funktionell snabb familjebil med alla vettiga funktioner och ett lågt pris och billig i bensin drift.

Krav på stort dubbelt lastgolv för mycket och 1300kg fabriks drag krok

Krav är bra LED strålkastare med högtrycks spolning.

Krav är att jag får upp kajaken ensam på takräcket vilket eliminerar suv och att all packning ryms i skuffen med ett orginal variabelt lastförskjutnings skydd.

Krav är en stor skidlucka för familjens skidor.

Krav är bränslevärmare med fjärrstart så man alltid kliver in i varm bil och isfria rutor.

Krav är att man kan samtala med baksätespassagerarna utan att höja rösten och vända sig om.

Tja typ så är mina krav på en bil tills det finns en vettig laddhybrid.

Sedan är det trevligt att spola kameralinsen inifrån.

En Q5a eller en svensson Volvo,kamerorna behöver rengöras manuellt.

Uselt för att vara "premium".

Reverend Benny skrev:

Kan bara instämma med vad du säger Styrman_Jansson, varje gång det är dags så står jag inför samma dilemma. Ska jag köpa det hjärtat vill ha eller tänka praktiskt. Visst, det finns kompromisser men en kompromiss är ju just en kompromiss, man blir sällan nöjd åt något håll.

t.

Fascinerande och lärorikt med olika tänkande...

Själv ser jag en specialiserad bil som satsar enbart på en sak som en bil som har stora brister på andra områden medan en kompromiss är en bil som visserligen inte måste hålla högsta möjliga världsklass på vissa punkter men som å andra sidan inte heller har några allvarliga brister och totala svagheter och det är det viktiga.

Avsaknad av svaghet är viktigare än närvaro av styrka.

(Sedan att man får acceptera att vissa svagheter kanske är ofrånkomliga, men det viktiga är att de är få.)

Varför jag valde en C5 kombi när jag senast köpte en bruksbil?

Jag ville:

- ha god komfort

- ha den sköna gashydrauliska fjädringen efter 11 år med sådan i Xantia

- ha goda utrymmen

- ha bra och riklig utrustning

- automat

Som alltid är det en kompromiss när man väljer bil, men så är det också kopplat till prislappen.

Jag såg inga vettiga alternativ som kunde passat mig, även om jag valt bort gashydraulisk fjädring.

Att det sen finns snabbare, körgladare och snyggare bilar är en annan sak.

Där har jag ju egna alternativ i garaget. :-)

Var och en väljer bil efter sina premisser,jag valde C5 automat HDI för att jag är bortskämd med komforten med gashydrauliska fjädringen sedan 74 då jag köpte första Cittran och motorn för att det är en tillförlitlig motortyp

Jag behöver utrymme i kompakt format (trång garageplats), för att kunna köra frugans alla jordsäckar och kattburar till landet! Automat är självklart, i detta fall en steglös bränslesnål CVT. Det blev en nästan ny Toyota Verso-S, en liten MPV som tyvärr inte säljs här längre.Sportig, inspirerande, rolig, snabb, premium? Glöm det, inte intresserad...