Både succéer och fiaskon i motorns historia

Förbränningsmotorns historia kryllar av säljsuccéer, ingenjörstekniska bedrifter och praktfulla fiaskon.

Förbränningsmotorn sådan vi känner den är till stora delar en uppfinning från senare delen av 1800-talet. Principen om antändning av ett brännbart medium i en konstruktion vars syfte är att få någonting att röra på sig är dock mycket äldre.

Flera hundra år före Kristi födelse upptäcktes i Orienten att en ämnesblandning som komprimerades hårt kunde självantända – poff! – enligt den princip som ju Rudolf Diesels motorkonstruktion från 1892 bygger på. Enkla vevanordningar kunde på så sätt få extra skjuts och underlätta tillvaron.

Raskt framåt. En Monsieur Nicéphore Niépce installerade år 1807 i sin båt en så kallad Pyréolophore, en förbränningsmaskin som drevs på koldamm, kåda eller mossa, och for inför storögda åskådare uppför floden Saõne i Frankrike med den. Det ansågs som ett genombrott.

Sedan gick det fort, utvecklingen av The ICE (The Internal Combustion Engine) bokstavligen exploderade och förgrenade sig snabbt till ett nätverk som i dag, när vi måhända anar slutet av dess era, är alldeles oöverskådligt. Att bena ut hur konstruktioner, uppfinningar, patent, hugskott, succéer och fiaskon förhåller sig till varandra går nästan inte längre. Men det finns nedslag, exempelvis i Tyskland (i Frankrike och USA pågick utvecklingen ungefär parallellt och med andra aktörer).

Volkswagens hjärta, den svansmonterade boxermotorn som satte fart på över 15 miljoner Typ 1. Ursprungligen på 1,1 liter och 24 hk.

År 1876 konstruerade Nicolaus August Otto en fyrtaktsmotor. Den fick patent och är ett av fundamenten i ICE-historien. Den 29 januari 1886 erhöll Karl Benz patent på en bensindriven, trehjulig automobil och fyra år senare hade Wilhelm Maybach byggt den första fyrcylindriga, bensindrivna fyrtaktsmotorn. 1890 grundade Gottlieb Daimler Daimler Motoren-Gesellschaft för att i större skala tillverka de motorer han utvecklat de senaste åren och 1901 konstruerade Maybach den första Mercedesbilen. Fabriken blev snart världens största automobiltillverkare innan Ford tog över.

Med 1915 års Cadillac Type 51 introducerades i USA motorstyrkan som konkurrensmedel på allvar. Världen blev aldrig mer sig lik, familjefäder fick något att drömma om ända in i våra dagar. Cadillacs bil hade en 5,1-liters V8 på hela 77 hk, jämfört med 20 hk i den betydligt enklare T-Ford och dess raka fyra. När Ford 1932 kom med sin V8 gav den i och för sig ansenliga 65 hk, men lyxmärkena hade då rusat vidare till 160-170 hk i de flottaste vagnarna.

De ouppnåeligt dyra Duesenbergbilarna J, SJ och SSJ var värst. Den raka åttan på 6,8 liter hade 265 hk redan i grunden och kunde med kompressor prestera 320 hk. Konstruktionen var avancerad med bland annat dubbla överliggande kamaxlar och fyra ventiler per cylinder. Två specialbyggen med korta karosser, SSJ, gick till filmstjärnorna Cary Grant och Clark Gable och ska ha gett 400 hk, detta år 1935!

”Innovationslustan fanns mest på ritborden”

Efter andra världskriget drogs USA allt mer mot konventionellt konstruerade men mycket kraftfulla (och bensinslukande) V8-maskiner. Chevrolets första ”smallblock” från 1955 var en milstolpe som kom att bli världens mest tillverkade bilmotor någonsin. Med 1950-talets Chrysler 300 och, senare, Pontiac GTO drogs hästkraftskriget i gång på allvar.

I engelska vardagsbilar gällde under lång tid fyrcylindriga, ganska små motorer kopplade till växellådor med låg utväxling. Man behövde inte köra så fort på smala, slingriga landsbygdsvägar men det var bra om kraften kom direkt när Mr. Smith tryckte på gaspedalen. För franska bilister var situationen snarlik, innovationslustan fanns mest på ritborden och exempelvis en så starkt futuristisk skapelse som Citroën DS 1955 hade en högst ordinär, fyrcylindrig motor av gammal konstruktion.

Tysk motorkultur handlade förstås länge om vad Mercedes-Benz hittade på. Direktinsprutningen blev berömd i och med den raka sexan i 300 SL men den var knappast först; äran kan tillskrivas lilla Goliath GP700 och Gutbrod Superior år 1952, båda tvåtaktare. En mycket tidig direktinsprutad motor för bensindrift var för övrigt svensk, Hesselmanmotorn från 1925. Ett kapitel som i sig räcker till en hel bok.

Fords revolutionerande V8 med sidventiler skapade 1932 ett försprång till Chevrolet som varade i över 20 år. Volym 3,6 liter, 65 hk.

Vilken som är historiens bästa ICE-motor? Någon Ferrari V12? Volvo B18? Plymouth Valiants raka sexa? Någon av Saabs turbosnurror? Ingen vet. Några riktigt usla har i alla fall funnits, varpå den raka fyran i Chevrolets snygga Vega från 1971 snabbt kommer på näthinnan. Med block av aluminium och topplock av gjutjärn gjorde den och dess usla hållbarhet grus av GM:s förhoppningar på en värdig utmanare till Folkabubblan i USA – bilen som i sin tur kanske hade världens bästa motor?

Nu kommer elmotorn, en konstruktion som var ledande i automobilens barndom och är på väg att bli det igen. Den tittar vi lite på i en kommande artikel som blir den sista delen av denna serie.