Problemet med små luftburna partiklar blir desto mer komplicerat och svårlöst ju mer det forskas om de små elakingarna.
Nu senast har en grupp forskare studerat och sammanställd data från en mängd studier från europeiska städer i läkartidningen The Lancet. I Sverige och kanske främst i Stockholm har debatten om luftkvaliteten delvis låsts vid PM 10 och dubbdäck. Dubb nöter på vägen och bildar damm som hamnar inom fraktionen PM 10, det vill säga partiklar som är mindre än 0,01 mm.
Att minska bildningen av vägdamm är säkert bra. Men det man nu pekar på är att de mindre förbränningspartiklarna troligen är farligare. Det kan till och med vara så att snålare och effektivare motorer, även dieselmotorer med partikelfilter snarare slår sönder avgaserna till mindre och än farligare partiklar.
Lyckas man minska eller till och med eliminera dubbdäckens inverkan på luftburna partiklar så finns det andra och antagligen farligare saker kvar i luften, särskild på hårt trafikerade gator i storstäder.
Tittar man till exempel på mätningarna från Uppsala i dag kan man se att PM 10-halterna bedömdes som låga igår och på morgonen i dag. Och i kommentaren till diagrammet kan man bland annat läsa att:
”Största bidraget kommer från intransport av partiklar samt uppvirvlande partiklar som bildas vid slitage av vägbanor, däck och bromsar. Förbränningspartiklar är mycket små och har liten massa och ger därför mycket litet genomslag på halterna av PM10 mätt i mikrogram/kubikmeter. Intransport av partiklar från utsläpp utanför regionen har stor betydelse för bakgrundshalten av PM10. Bidraget till den urbana bakgrundshalten av PM10 är ca 50 % av årsmedelvärdet.”
Det behövs uppenbarligen mer forskning. Och även om dubbdäckens bidrag till just PM10 är relevant så finns det uppenbarligen både farligare partikeltyper och fler källor att ta tag i.