Stundom frågar jag mig hur biltillverkarnas tekniker egentligen går till väga när de håller på att utveckla en ny bilmodell. Jag tror att de ibland sitter och fikar istället för att vara ute och nöta vägarna och registrera bra och dåliga sidor hos sina bilar.
Nu har det hänt igen.
Vi har gnällt på det höga däcksbullret i vår Mazda6 och plötsligt har även tillverkaren upptäckt att det är ett fasligt liv i bilen när den rullar på grov asfalt. I dagarna har folk från fabriken kommit till Sverige och kör nu febrilt prov med både sin och andras bilar för att ta reda på hur illa det är.
Varför har de inte tidigare upptäckt att bilen bullrar, undrar vän av ordning?
Jag kan berätta, att det är illa med oljudet i Mazdan. På slät asfalt susar bilen fram, men på min ljudmätarsträcka på motorvägen utanför Södertälje dånar det i öronen. Det är en bra teststräcka, för ena körbanan har ganska slät asfalt och den andra har riktigt grov. Man kan enkelt jämföra ljudet genom att byta körfält.
Min decibelmätare visar att det skiljer sju decibel mellan körbanorna. Det är inte ovanligt, men Mazdan bullrar värre än de flesta: i 100 km/tim var oväsendet uppe i 76 decibel. Det är några decibel högre än i jämförbart stora bilar.
Det här borde Mazda ha reagerat för redan när 6:an var på prototypstadiet. Tycker man. Men nvh-teknikerna (noise, vibration and harshness) kanske tyckte det var kuligare att lyssna på radio än vägbuller….?
Bild
Nästa artikel
Biltestarbloggen