Vi Bilägares rostregister väcker reaktioner och det känns som alltid spännande när det blir debatt. Jag vill bara klarlägga en del uppgifter om rostregistret och hur man ska se på det.
Det är svårt att sia om framtiden, och det är därför vi ställer prognoser när vi granskar rostskyddet, utifrån hur biltillverkarna funnit konstruktioner för att bygga bort rostfällor, hur väl skarvar tätats, hur mycket rostskyddsmedel som använts och var det har sprutats in och vilket karossmaterial som använts. Här ser vi skillnader mellan olika fabrikanter och det är dessa iakttagelser som genererar olika betyg.
Vi påstår att bilar som uppfyller dessa kriterier har större förutsättningar att klara sig undan rostangrepp i framtiden. Märk väl att vi endast bedömer grundskyddet mot rost, inte lack och dess vidhäftning eftersom det är omöjligt att förutse. Det är också omöjligt att förutse limkvalitet – problem som uppdagas flera år senare, och som i flera fall gjort att vi i efterhand reviderat betygen.
Från vissa håll får vi kritik för att vi enbart bedömer om bilarna har vaxbehandling eller ej. Det är en viktig del, men vi ser på helheten när rostskyddet bedöms. Och när det gäller vaxbehandling har merparten av biltillverkarna satsat på det. Vi kan ställa en motfråga; Varför har de flesta av biltillverkarna valt att applicera rostskyddsmedel - som inte är någon billig process - om det inte skulle ha någon verkan?
Det är också skillnad på kosmetisk rost, den som syns – och som kan ha att göra med lackkvalitet – och den som ligger dold i balkar och hålrum. Hur fort en bil rostar, och i vilken omfattning, har till syvende och sist också att göra med den enskilda bilägarens vård av sin bil.