För några dagar sedan berättade jag om killen som fått bilen stulen, vilken varit enkel för tjuven att sälja eftersom registreringsbeviset legat i handskfacket. Den gula delen (för ägarbyte) ska aldrig finnas i bilen utan vara gömt på ett säkert ställe. Men den blå delen med uppgifter om bilen kan vara bra att ha med sig. Inte minst om man tänker åka till Tyskland.
I våra långtestbilar har vi aldrig några papper men det fick jag sota för när jag nyligen åkte på tyska landsbygden. Plötsligt klev det ut en nitisk polis på vägen och stoppade mig. Sedan han kollat körkortet begärde han att få se bilpappren.
Polisen mulnade medan jag försökte förklara att vi i Sverige inte behövde föra med några papper eftersom polisen enkelt kan kolla allt via sina datorer. Det gick inte att göra med en svensk i Tyskland (tror jag).
– Nehej. Inga papper, sa den bistre polisen och trevade efter bötesblocket. Och var är förbandslådan?
Ja, var? Jag letade i fack, under sätena och övergick sen till bagaget under polisens bistra övervakning. När jag lastat ur varenda pinal måste jag erkänna, att det inte fanns någon förbandslåda i bilen. Klantigt, men sånt kan glömmas bort att kontrolleras när testbilar cirkulerar mellan många förare. Mina försök till undanflykter bet inte på polisen.
Glömda papper kostade tio Euro. Glömd förbandslåda lika mycket att betalas på plats vid vägkanten. Det var visserligen inte så dyrt, men på en semesterresa kan 20 Euro användas till betydligt roligare saker än böter.