Så är president Obama här och han har förvandlat Stockholm till en riktigt trevlig stad! De flesta har lämnat bilen hemma, skrämda av myndigheternas enträgna varningar om förestående trafikkaos. I morse susade bara en och annan bil på trafikleden utanför mitt hus och jag hörde fåglarna kvittra i träden. Vanligen är vägen fylld med brummande, rykande och krypkörande bilar, framförda av stressade förare som försöker tränga sig fram både där det går och inte.
Jag väntade en stund på en buss som aldrig kom, ty många linjer var inställda. Men tunnelbanan gick. Närmaste station ligger en bra bit från jobbet vid Norrtull. Jag kom upp ur underjorden vid Odengatan och fick se en ny stad. Trottoarerna var fulla med folk och på gatan syntes inte många bilar. Det var både tyst och friskt i luften och de flesta fotgängare såg ut som de gillade att traska i sin biltomma stad. Inte förrän de är borta, märks det hur bilarna förstör stadsmiljön. I morse var Stockholm nästan idylliskt!
Alla håller naturligtvis inte med om att Stockholm är bäst utan bilar och bussar. Tusentals har nog svurit över allt krångel som Obama orsakar.
– Jag vet inte vad jag ska ta mig till, om jag ska ta en taxi eller gå hem igen, ropade en uppjagad kvinna i mobilen när jag passerade henne vid en ödelagd busshållplats.
Många har förstås besvärligt att ta sig till och från jobbet utan bil. Men de som ändå chansat på bil verkar ha vunnit. Kollegorna från Uppsala hör till dem. De kom till jobbet på rekordtid efter att ha kört på en i stort sett tom motorväg rakt in i stan, utan en enda kö. För deras del får Obama gärna komma oftare.