Jag har tillbringat den senaste veckan i Vi Bilägares ljuslabb. Där har jag suttit med ett antal tänger och flatstift, klämt och kopplat extraljus till vår transformator.
Sedan har det testats minsann. Det svåraste är att justera ljusen optimalt för mätningen. Ljuskäglans topp måste ligga precis efter vägen så att man får ut maximalt möjliga räckvidd. En stor hjälp är att jag kan kolla på ljuskäglan från sidan. Då vet jag om jag lyckats eller måste mäta om. Det är faktiskt lättare att ställa in ljuset när det sitter på bilen. Då vinklar man lysena så som man vill ha dem.
Extraljus betraktas vad jag förstår som en lyx av många bilägare. Bilen är ju utrustad med strålkastare! Ska inte det räcka?
Jo, det kanske det gör om man anpassar hastigheten efter siktsträckan. Men det stora problemet är ju området strax vid sidan av vägen. Och Norden är unikt genom vår förhållandevis glesa trafik, tuffa klimat och vår mängd av vilda djur. Det är inte det första biltillverkare tänker på när billjuset konstrueras!
Kör man ofta i mörker och där trafiken är gles, kan bättre ljus exempelvis rädda oss från att köra på något av våra vilda djur. Och man behöver bra ljus för att snabbt identifiera om det är ett djur som kommer utrusande mot vägen.
Min erfarenhet är att mörkerkörningen blir mindre tröttande och säkrare med bra ljus.
Jag tycker man kan se kostnaden för extraljus som en slags försäkringspremie. Den är trygg att ha.