Jag har just nu nöjet att köra långteststallets lätt sargade Mercedes B-klass. Tre stenskott ("Nytt stenskott på Mercedes B-klass", "Två stenskott på några kilometer") och en buckla i sidan efter ett dörruppslag är skadefacit hittills, trots att bilen inte ens rullat 600 mil än.
Synd på så rara ärtor, tycker jag. Jag gillar Mersan skarpt. Den har ett (i alla fall med Mercedes-mått mätt) vettigt pris, en flexibel och rymlig inredning och är dessutom jättetrevlig att köra.
Drivlinan, med den lent jobbande och påfallande starka 109 hk-dieseln, i kombination med en växellåda av hög klass imponerar stort. Utom möjligen när det gäller bränsleförbrukningen.
Snittet hittills ligger på 5,8 l/100 km och det är en bra bit ifrån de 4,4 l/100 km som anges i bränsledeklarationen. ”Överförbrukningen” är närmare bestämt 32 procent – och det vållar förstås en viss besvikelse.
Tyvärr funkar inte heller bromsarna som de ska, åtminstone inte i kyligt väder. Bromseffekten är det inget fel på, men de gnisslar lika elakt som man minns att barndomens Volvo-bilar gjorde. Irriterande och knappast värdigt en Mercedes år 2012.
Jag säger det igen – synd på så rara ärtor...
Bild
Nästa artikel
Biltestarbloggen