Jag tänkte mig ett svalkande bad härom kvällen, både för mig och vår ”hundvalp” Oboy. Så det blev en kortare biltur till ett badställe där man kan gå i med en jycke, eftersom det inte är en allmän badstrand och oftast ingen annan där om aftonen.
Mycket riktigt var det tomt på klipporna och på den lilla naturliga sandstranden. Av med tröjan och skorna och så ut i vattnet. Skulle hunden hänga med? Jodå med lite lock och pock och många ”duktig hund” så följde Berner Sennenhannen med mig ut. Det var jätteroligt att se honom ta en simtur för första gången. Efter några minuter ville han upp så det var bara att följa med.
Då fick jag en obestämd känsla av att något inte var som det skulle. Var tusan hade jag lagt bilnyckeln? Jo, i de nya badbyxornas ficka. Attans!
Jag fick upp nyckeln illa kvickt, drog ut den lilla räddningsnyckeln för att hälla ut vatten. Men där var det nästan tomt. Torkade nyckeln med handduk och ställde den på högkant på den solvarma berghällen.
När det var dags att ta oss hem, informerade jag min fru om att det eventuellt skulle bli en längre promenad hem. Och en tur in till jobbet för mig dagen därpå för att hämta reservnyckeln. Men icke!
Kian startade snällt och har så gjort i fem dagar nu! Återstår att se om nyckeln är helt oskadad och inte börjar krångla efter någon tid. Hade det här vart någon av de första nycklarna med fjärrkontroll hade jag garanterat fått gå!
Bild
Nästa artikel
Biltestarbloggen