Fem kilometer i timmen är inte mycket – det är ungefär så fort man går i maklig takt. Men fem kilometers fartökning kan betyda skillnaden mellan att klara en farlig situation och att krascha.
För några dagar sedan körde vi våra fem långtestbilar i en så kallad undanmanöver på ett flygfält. Då svänger vi hårt vänster-höger, rätar upp bilen under några meter och svänger sen tillbaka höger-vänster: precis som om vi styrde runt ett hinder på vägen.
Vi började i 70 km/tim. Det gick bra. Alla bilarna tog sig igenom svängarna mellan gummikonerna, fast Dacia Duster svajade våldsamt och ESP-systemet nöp till bromsarna rejält. Så ökade vi fem kilometer i timmen. Dacias bromssystem fick jobba så hårt att bilen tappade styrningen och kanade rakt fram i sista svängarna. Även Volvo V60, Saab 9-5 och Ford C-Max kickade koner i utgången av provet, även om de inte blev lika svårmanövrerade som den höga Dacian.
Den enda som klarade sig igenom var Opel Meriva, men det berodde på att ESP-systemet tvärbromsade bilen direkt i första svängen så att farten nästan halverades. Sen var det bara att styra.
När man gjort några undanmanöverprov tänker man lite extra på hastigheten ett tag. Jag har lyckligtvis aldrig behövt göra en verklig, hård undanmanöver på vägen och det är nog tur, för snart är farten uppe som vanligt igen.