Vissa dagar är jag mer upptagen av att sitta i telefon och att svara på mejl än att producera texter för publicering. Trots tidsåtgången är det förvisso också viktigt att ha direktkontakt med läsarna, och spannet på ärenden kan röra sig om allt från att tipsa om romantiska vägar vid sidan om Autobahn till att försöka få grepp om någon konflikt mellan en specifik bilhandlare och någons dotterdotter ute i landet. Jag lovar, alla typer av ärenden kan hamna hos mig och ibland känner man sig mer som konsult än journalist.
Här ett ärende som en läsare nyligen bad mig reda ut. Det hela utspelade sig på en avfallsanläggning någonstans i Sverige. Läsaren hade hyrt kärra för att lasta av skräp vid olika containrar. Det var trångt om utrymme och alla parkerade sina ekipage lite kors och tvärs.
När läsaren var klar lade han in ettan och smög iväg, för att i nästa stund ställa sig på bromsen. Hans kärra som breddmässigt stack ut någon decimeter fastnade i en hastigt öppnad bildörr.
Försäkringsbolagen kopplades in och föraren med dragkärran ansågs ensam vara orsak till skadan, det var han som fick stå för självrisken. Läsaren tyckte att han blivit orättvist behandlad, och hänvisade till vad som skulle ha hänt om en bildörr plötsligt öppnas i vanlig trafikmiljö och inte på ett avgränsat område inne på en soptipp.
Tja, vad svarar man på sån´t? Mitt förnuftsresonemang är att båda parterna visat ett viss mått av oaktsamhet och att båda borde ta ansvar för det inträffade. Om det är ett riktigt resonemang i juridisk mening har jag ingen aning om.
Läsaren köpte tacksamt min tolkning, och tycktes bli stärkt av samtalet. Ibland räcker det att bara med att vara vanlig medmänniska.
Bild
Nästa artikel
Biltestarbloggen