Skarpa trottoarkanter och slarviga parkeringar kan förstås resultera i punkteringar, men när var och varannan bil längs med en avsides sidogata i centrala Stockholm står med lufttömda däck känns det som om det är något annat som ligger bakom. Min slutsats är att det handlar om något småbus, traditionella pojkstreck, som historiskt sett drabbat cyklister i generationer.
Annars har jag en känsla av att skadegörelsen på parkerade bilar har minskat, rätta mig om jag har fel. Förr såg jag betydligt fler nyckelrepade lackeringar, avbrutna backspeglar och knivskurna cabriolettak. Ett avluftat däck är förstås ganska harmlöst i det sammanhanget, men för en jäktad bilägare på morgonen, på väg till ett viktigt möte, är det naturligtvis inte alls skoj.
Rena bilstölder har gått ned sedan bilarna utrustades med elektronisk startspärr i slutet av 1990-talet. De bilar som fortfarande stjäls i störst omfattning är äldre, exempelvis Saabar och Mazda, fram till årsmodell 1997. Inbrott i bil är inte heller lika lukrativt som förr när stereoanläggningarna stod högt i kurs. Jag har en känsla av att bilägare idag är mer medvetna om att tömma bilen, innan tjuven gör det.
Apropå bilbus påminner det mig om några historier som jag fått höra om förre rallyväldsmästaren Colin McRae, förolyckad i en helikopterkrasch 2007. Förlåt, Colin, att jag berättar detta, men det är ändå också ganska harmlöst. Colin med vänner hade efter sena segerfester för vana att med förenade krafter lyfta och vända på parkerade bilar ute på gatan. Tråkigt för dem bara att de aldrig fick uppleva bilägarnas reaktioner morgonen därpå.