Man tar det för givet. Kliver in i bilen. Det blir lätt 30-35 grader varmt innanför plåtvästen. Med klimatanläggning startar kompressorn i samma ögonblick motorn drar igång. Sval luft fläktar i ansiktet och redan efter några få minuter är det riktigt skönt – nästan bättre än ute. Det är egentligen helt otroligt vad en bil kan klara. Min första bil hade visserligen ganska effektiv värme vintertid. Men den var också het som helvete en varm sommardag.
På Nationaldagen såg jag ett gäng grabbar som cruisade i en läckert hottad Ford av äldre modell. Alla sidorutor var nervevade och vid ett trafikljus tog chauffören några djupa klunkar ur en vattenflaska. Kom att tänka på att efter skolavslutningen när jag var typ 10 år, skulle familjen ge sig ut på bilsemester med Duetten. Vi åkte två på morgonen. Mina bröder och jag tyckte det var väldigt spännande. Det var knappt en bil ute på vägarna. Men framför allt var vi framme innan det blev stekhett i bilen! Så var det då. Nu vrider man på en ratt för att välja temperatur.
Vem sa att det var bättre förr?