Cykel är ett alldeles utmärkt fortskaffningsmedel, men tidigare körutbildning – om det funnits någon sådan – tycks vara som helt bortglömd så fort man hamnat uppe på en cykelsadel. Till och från är det en rysare för mig som bilist att kryssa fram i Stockholmstrafiken. Minst problem har jag med mina medtrafikanter på fyra hjul. Mest problem orsakar rödljuskörande cyklister och ouppmärksammade fotgängare som ständigt glor i sina mobiler.
Jag både bilar och promenerar i Stockholms innerstad och har även cyklat, fram till den dag då cykeln blev stulen. Visst, det var tråkigt att bli av med cykeln, men jag ångrar inte en sekund att jag lade av med hojandet. Tempot är fruktansvärt högt uppdrivet, det blir jag också varse om när jag promenerar till och från jobbet varje dag.
När uppropet kommer; ”Släpp cyklisterna loss, det är vår” blir det helt nya trafikförutsättningar. I DN skrev någon en underfundig insändare om att man får passa sig när ”Audi- och BMW-fjantarna” tillfälligtvis byter ut bilen mot hojen.
Det verkar som om många cyklister inte pallar att stanna när de väl fått upp farten. Det blir hur många situationer som helst vid övergångsställena, och det är lika ofta fotgängarnas fel. Vi bilister stannar trots allt vid rödljus, även om det finns ”rötägg” som chansar vid omslag till gult.
Jag har nyligen varit i både Köpenhamn och Helsingfors och förundras över att disciplinen är en helt annan än i Stockholm. Där väntar fotgängarna verkligen på grönt ljus, också när det är soprent med bilar på gatan. Och i Köpenhamn, vid flera av de mest trafikerade vägarna, räknas tiden ned när ljussignalen ska slås om. Det ger en mer avstressande effekt.
Trots att Köpenhamnsborna i ännu större utsträckning hojar till sina jobb upplever jag trafikklimatet som lugnare, både som bilist och fotgängare. En orsak till detta är att Köpenhamn byggt ut sina cykelbanor på ett helt annat sätt än vad som gjorts i Stockholm. I det avseendet har det trots allt under senare år skett en utveckling i vår huvudstad – men vad hjälper det när trafikmoralen bara blir sämre och sämre?