Bilarna i långteststallet roterar mellan oss bilreportar på Vi bilägare. I genomsnitt har vi en bil i två månader. Under den perioden ska den köras 8 000 kilometer. Tanken är ju att alla bilar ska rulla 40 000 kilometer per år för att vi ska få bäring på kostnader och eventuella svagheter och fel.
Jag tog just över Kia Niro. Jag tycker den ser bra ut och är hyfsat rymlig. Men körställning kunde vara bättre för mig. Jag har uppenbarligen lite för långa ben.
Niro är en hybrid. Förutom bensinmotor och automatväxellåda finns ett batteri och en elmotor. De här enheterna jobbar tillsammans via en dator för att hålla förbrukningen så låg som möjligt.
Efter att ha kört Tiguan med en stark diesel, kändes Niro aningen tunn.
Men nu har jag vant mig och är faktiskt lite imponerad över att en bensinbil kan bli så snål. Förbrukningen har sakta men säkert minskat i takt med att jag lär mig hur bilen fungerar och genom att jag anpassar körstilen efter att nå låg förbrukning i stället för kort körtid.
Ibland har faktiskt Niro kört på batteriet i 90 km/tim. Jag brukar kolla på ”kraftflöde” och har då noterat att Kian klarar drivning på el längre och i högre farter än jag tidigare sett på hybrider. Det är skapligt.
Jag hann komma ner till 4,2 l/100 km, innan vi gjorde en längre resa på motorväg. Niro fick gå i 110. Det är lite för fort. Max 90 km/tim är nog gränsen för att hålla sig under 4,5. Efter motorvägsresan steg förbrukningen till 4,7. Nu håller jag på att jobba ner snittet igen och har hunnit till 4,4. Enligt de senaste tre tankningarna är förbrukningen just 4,4 l/100 km.