Jag såg en utskälld bil i veckan: Saab 9-7X. Minns du den? En stor, maffig suv av bästa svensk… amerikanska märke, tillverkad under 2005-2008.
Ett praktexempel på så kallad badge engineering, en mestadels engelsk (förr i tiden) och amerikansk (i alla tider) företeelse som innebär att man skapar en ny bilmodell med hjälp av nya emblem, lite ny design av detaljer och så ett smaskigt nytt namn på toppen av det hela.
Ett praktexempel på så kallad badge engineering, en mestadels engelsk (förr i tiden) och amerikansk (i alla tider) företeelse som innebär att man skapar en ny bilmodell med hjälp av nya emblem, lite ny design av detaljer och så ett smaskigt nytt namn på toppen av det hela.
Saab var ju i GM:s våld vid denna tid och hade redan tidigare fått släppa till sitt namn till skapelsen Saab 9-2X, baserad på Subaru Impreza i kombiversion.
Alla med hjärtat på rätta Saabstället fnös, själv tyckte jag att idén var suverän. Både Saab och Subaru hade rolig teknik och udda varumärkesprofil, det hade kunnat bli något. Ja, det vill säga, om inte just GM varit huvudman. Sedan slutet av 1970-talet har nästan allt GM tagit i runnit som guld ur händerna på koncernen, maken till misshushållare finns inte i bilvärlden.
Saab 9-7X, som sagt, det var också en kul bil, vad än belackarna säger. Tänk att ratta en Saab som redan från fabrik fanns med motor från Chevrolet Corvette! Jodå, Aeromodellen som kom på slutet hade en sexliters V8 på 390 kusar, direkt från USA:s enda sportbil.
Åsynen av en 9-7X nyligen fick mig att tänka på alla badge engineered-bilar jag kunde komma på. Vilken var den märkligaste, om nu inte Saab 9-7X var det?
Efter ett tag vaskade jag fram en kandidat ur minnets alldeles för stora skräpkammare: Honda Crossroad.
Alla med hjärtat på rätta Saabstället fnös, själv tyckte jag att idén var suverän. Både Saab och Subaru hade rolig teknik och udda varumärkesprofil, det hade kunnat bli något. Ja, det vill säga, om inte just GM varit huvudman. Sedan slutet av 1970-talet har nästan allt GM tagit i runnit som guld ur händerna på koncernen, maken till misshushållare finns inte i bilvärlden.
Saab 9-7X, som sagt, det var också en kul bil, vad än belackarna säger. Tänk att ratta en Saab som redan från fabrik fanns med motor från Chevrolet Corvette! Jodå, Aeromodellen som kom på slutet hade en sexliters V8 på 390 kusar, direkt från USA:s enda sportbil.
Åsynen av en 9-7X nyligen fick mig att tänka på alla badge engineered-bilar jag kunde komma på. Vilken var den märkligaste, om nu inte Saab 9-7X var det?
Efter ett tag vaskade jag fram en kandidat ur minnets alldeles för stora skräpkammare: Honda Crossroad.
Den byggdes 1993-95 och baserades helt på Land Rover Discovery av första generationen. Honda hade redan tidigare gått in i Rover och hjälpt till med utvecklingen av åtskilliga personbilar som hjälpligt hjälpte märket innan BMW kom in och rörde om ett varv till i det hela.
Det var också i början av 1990-talet suv-flugan började ta fart och någon sådan modell hade inte Honda på sitt program, medan Toyota och andra japaner laddade för fullt. Alltså: giv oss en Discovery med Honda-emblem!
Förändringarna jämfört med Discovery inskränkte sig till nya strålkastare, ny logotyp på navkåporna och ett Hondaemblem på den plats på bakre dörrhandtaget där Land Rovers välkända logga tidigare fanns. För att passa in i hålet fick Honda sträcka ut sin egen logotyp en smula men vad gjorde man inte i hopp om att sälja 400 bilar om året?
Det gjorde Honda nu inte. Första året gick det åt 171 bilar, andra året hela 620 stycken, men år tre bara 137 stycken. Niohundratjugoåtta bilar på tre år, fler var det inte som ville ha en äkta Land Rover som seglade under falsk flagg.
Nu är förstås frågan om det finns ännu sämre exempel på samarbeten bilmärken emellan? Kommer du på något, låt oss veta! Och du – Alfa Romeo Arna går utom tävlan!
Trevlig helg alla läsare!
Det var också i början av 1990-talet suv-flugan började ta fart och någon sådan modell hade inte Honda på sitt program, medan Toyota och andra japaner laddade för fullt. Alltså: giv oss en Discovery med Honda-emblem!
Förändringarna jämfört med Discovery inskränkte sig till nya strålkastare, ny logotyp på navkåporna och ett Hondaemblem på den plats på bakre dörrhandtaget där Land Rovers välkända logga tidigare fanns. För att passa in i hålet fick Honda sträcka ut sin egen logotyp en smula men vad gjorde man inte i hopp om att sälja 400 bilar om året?
Det gjorde Honda nu inte. Första året gick det åt 171 bilar, andra året hela 620 stycken, men år tre bara 137 stycken. Niohundratjugoåtta bilar på tre år, fler var det inte som ville ha en äkta Land Rover som seglade under falsk flagg.
Nu är förstås frågan om det finns ännu sämre exempel på samarbeten bilmärken emellan? Kommer du på något, låt oss veta! Och du – Alfa Romeo Arna går utom tävlan!
Trevlig helg alla läsare!
