Långfredag och vi skänker en tanke till det bilmode med stora sedaner som flytt.
I Vi Bilägare nummer 11 1972 möttes två storsäljande sedanmodeller som just dykt upp i nya generationer: Opel Rekord II och Ford Consul.
Båda etablerade sig snabbt på tio-i-topplistan och säkert är det många av er läsare som har minnen från de här båda – för sin tid – stora och rymliga modellerna.
Rekord II, eller Rekord D som den också kallades, var en jämförelsevis nätt design jämfört med sin föregångare, den Rekordmodell som hade den svepande så kallade ”Coca-colalinjen” längs karossen och som kom som 1967 års modell. Tekniskt sett var inte så väldigt mycket nytt med Rekord II men bilen ansågs lättkörd, lagom rymlig och mycket ekonomisk. Något efter debuten kom den rakt sexcylindriga, lyxigare Commodore i sin andra upplaga, med vinyltak, flottare klädsel och träimitationer här och var i inredningen. De flesta av de svensksålda bilarna hade också automatlåda kopplad till 2,5-litersmotorn, en trestegs.
Ford Consul, ett namn som redan använts på diverse engelska Fordvarianter, var en till utseendet lite maffigare bil, bred och lätt amerikansk i uttrycket. Motorerna var det inte så mycket nytt med men den delade bakvagnsupphängningen åstadkom en del medialt väsen och gav åkkomfort nästan av Mercedesklass. När det gällde utrymmen överlag var Consul, och dess V-sexcylindriga syskon Granada, klart bättre än Rekord.
Men – i statistiken hade Opel det lättare än Ford, i alla fall de första åren. Med tiden lyckades Ford bättre än Opel att nå ”tjänstebilsförarna” och en era med prisvärda utrustningspaket och ”GL-versioner” (och GLS- och Ghia-) inleddes. Då körde Ford ifrån i statistiken. Denna policy fanns även i den mindre modellen Taunus. Opels motsvarighet Ascona såldes aldrig med sexa.
Både Rekord/Commodore och Consul/Granada fanns som eleganta och förhållandevis rymliga coupémodeller och prestandaversionerna Commodore GS/E respektive Consul GT/ Granada Ghia är ju eftersökta i dag.
Vi Bilägares Jan Ullén stod som så ofta för de här duellerna i tidningen och fann Opel vara den trivsammare bilen att köra, smidig i sta’n och med erkänt bra ekonomi. Men för den som sökte komfort och utrymmen var Ford det givna valet.
Allra mest rekommenderade han dock vare sig Rekord eller Consul, utan Volvo 144, Peugeot 504 eller Saab 99.