Volkswagens era med svansmotorer i de större modellerna började närma sig slutet 1972. Argumenten för den allt mer udda motorplaceringen blev också allt mer udda. Det ser vi i en annons för de här båda modellerna i Vi Bilägare nummer 11 1972.
Typ 3, som debuterat 1961 och som kom i Variantversion tidigt 1962, hade utvecklats försiktigt sedan dess men fått förstorad motor och en del utseendeförändringar. Nu hette den 1600 Variant, hade bränsleinsprutning och var försedd med ”VW-diagnos”, en tidig form av felsökningskontakt för märkesverkstäderna. Sjuttiotvåorna hade fått en ny ”säkerhetsratt” med deformerbart rattnav och spakarna kring ratten hade fått flera nya funktioner.
Volkswagen 411 Variant kom i augusti 1969, ett år efter sedanmodellens presentation. Samtidigt ersattes de äggformade strålkastarna med dubbla runda på varje sida. 1972 skulle bli 411:ans sista år innan ersättaren, 412 med ganska ändrat utseende, tog vid.
411/412 är i dag något av en finsmakarmodell i VW-kretsar men ansågs under de här åren som högst gammaldags redan som ny. Bilen såg märklig ut och ansågs slö och ganska trång, men den hade väldigt fin åkkomfort och gick som tåget på vintern. Det gällde dock att ha dubbdäck! Publiken strömmade dock aldrig till.
Det var inte lätt att plocka fram köpargument för någon av modellerna, men reklammakarna utnyttjade det faktum att det fanns två bagageutrymmen, ett fram och ett bak:
”Men vi tyckte att det var fel att man skulle behöva blanda allt bagage på ett ställe. Stort och smått om vart annat. En del rent och annat kanske oljigt eller smutsigt. Och var gör man av dom där lite småhemliga sakerna, som man inte vill ha liggande där bak till allmänt beskådande.
Det problemet har vi alltså löst. I en VW 1600 eller 411 Variant låser du bara in grejorna i bagageutrymmet fram. Och lämnar det stora utrymmet fritt för stort bagage. De dubbla bagageutrymmena är en sak som dom har gemensamt, och som vi är ensamma om.”
Av ca 360 000 tillverkade 411/412 såldes drygt 9 100 exemplar i Sverige under de drygt fem år nöjet varade. I dag finns ca 175 bilar kvar i registret, men bara en bråkdel av dem är i trafik.
Typ 3 var en betydligt större framgång, det hanns med nästan 2,6 miljoner exemplar av de olika kaross- och modellvarianterna (sedan, fastback och Variant) innan tillverkningen upphörde 1973. För några år sedan hade Vi Bilägare en röd VW 1500 S som vinterprojekt, Rödluvan kallad. En på många sätt utmärkt bil läsarna kunde följa i nummer efter nummer – men som saknade en hyfsat viktig vinteregenskap: värme.
Har du haft någon av de stora svansmotorfolkarna? Vad tyckte du?