Ett inslag i Ekots nyhetssändning fick mig att spetsa öronen lite extra den här morgonen, det blir lätt så när det handlar om bilar.
Nyheten var hämtad från Norge och gällde ett förslag om att göra det billigare att tanka bilen på landsbygden än i städerna. De norska socialdemokraterna vill utreda saken och kastar därmed ytterligare ett vedträ på debatten om stad och land.
Liknande förslag har funnits i Sverige och på ett sätt kan jag lockas av tanken att göra bränslet billigare för befolkningen som saknar vettiga alternativ till bilen.
Sedan är det svårt att komma ifrån att förslaget är förknippat med problem. Var ska man dra gränserna? Hur ska man tackla att stadsbor åker ut på landet för att tanka?
Nja, det är kanske inte någon klockren idé ändå.
Norgehistorian fick mig att tänka på en artikel i Vi Bilägare nummer 3/2017 om skattetrycket på Sveriges bilister. Artikeln tar upp frågan om hur staten ska kompensera för alla intäkter som försvinner när bensin och diesel på sikt fasas ut.
2016 drog staten in 38 miljarder på bränsleskatten och det är lätt att föreställa sig att man vill ta in samma pengar i en framtid med allt fler eldrivna bilar.
Ett möjligt alternativ är att styra om skatten till användandet av bilen. All körning registreras via GPS och man får betala för hur mycket man kör, när och var.
En sådan framtid öppnar ju faktiskt för att göra det billigare att köra på landsbygden än i storstadens rusningstrafik.