Varför är förbrukningen högre än när bilen var ny?

På vardagar svarar Vi Bilägare på läsarfrågor om bilar och trafik. Vill du att vi ska svara på din fråga? Mejla till bilfragan@vibilagare.se.

Fråga: Jag äger en Mercedes 220 Diesel Coupé 4Matic. Jag köpte den ny i februari 2021 och har i dag kört knappt 3 000 mil. Strax efter köpet körde jag sträckan Stockholm–Jönköping på 3,2 l/100 km. Jag höll hastighetsgränserna på denna i huvudsak bra och plana motorväg. Efter några veckor körde jag samma sträcka igen med samma resultat. I dag drar bilen 4,5 l/100 km på samma sträcka. Jag har servat bilen enligt instruktionsboken.

Nu frågar jag mig hur mycket sämre energieffektiviteten är för bilen med reduktionsplikten? Vad tjänar denna miljöskatt för syfte när bilen drar så mycket mer per mil? 

Göran Hasselskog

Svar: Du är inte ensam om att hävda att bränsletörsten har ökat, i ditt fall mellan 2021 och 2023. De vanligaste kommentarerna är annars om erfarenheter från körning och tankning i och utanför Sverige, med högre förbrukning på hemmaplan.

Mina egna erfarenheter är att min dieseldrivna bil under de senaste fem åren och 7 500 milen är en i det närmaste konstant förbrukning av 4,9 l/100 km under vinterhalvåret och 5,2 l/100 km under sommarhalvåret.

En av de senaste dieselbilar Vi Bilägare testat var Skoda Karoq TDI 150 i augusti 2022. Officiell förbrukning enligt WLTP i blandad körning är 6,0 l/100 km. Vi landade på 5,1 l/100 km. Under testet kördes den visserligen aldrig över lagstadgad motorvägshastighet utom vid accelerationstestet på avstängd flygplats.

Efter kontakt med branschorganisationen Drivkraft Sverige för att få svar på energiinnehållet i så kallad MK1-diesel och det svenska bränslet med reduktionsplikt på 30,5 procent kvarstår en viss undran.

”Svensk” diesel hade 34,8 megajoule/liter i snitt beräknat för 2022 och 34,9 2021. MK1, helt fossil diesel, ligger på 35,3. Så kallad Europadiesel, MK3, har energiinnehåll av 36 MJ/l. MK3 med sju procent FAME, standard i de flesta EU-länder, har 35,8 MJ/l. Så skillnaderna på energiinnehåll förklarar inte några större skillnader i förbrukning.

Nu finns ju en hel del andra parametrar i bränslet som kan påverka hur det fungerar i motorerna. Och det är ju inte omöjligt att eventuella skillnader växer beroende på motor och vilken effekt man tar ut. Det enda jag kan säga är att ett lågt effektuttag, så kallad ”gubbkörning”, har givit ungefär samma förbrukning med svenskt dieselbränsle de senaste fem åren.

Men dieselmotorerna har ju optimerats under åren för ett slags bränsle, och andra egenskaper än just energiinnehåll kanske har stor betydelse för motorns effektivitet. Ur förbrukningssynpunkt blir det därför intressant att se vad som sker när Sverige 2024 går ner till EU-nivå med en reduktionsplikt på sex procent och då sannolikt bara kommer att ha ett dieselbränsle med sju procent FAME – som i större delen av Europa.