Vi Bilägare svarar varje vardag på en läsarfråga om bilar eller trafik.
FRÅGA:
Jag har läst någonstans (möjligen i er eminenta tidning) att en del EU-länder har börjat använda en glykolblandning istället för vägsalt.
Har ni möjligen någon uppgift på vilka EU-länder som fortfarande använder vägsalt och vilka som har gått över till glykolblandning?
Roland Olsson
SVAR:
Det är knappast troligt att något land halkbekämpar med glykol. Detta skulle ge en alltför stor miljöpåverkan och även innebära en fara för djurlivet.
Koksaltet som används kan däremot vara löst i vatten för att få en snabbare verkan. Alternativa produkter för halkbekämpning på vägar är urea (urinämne) och vissa sockerarter men detta är än så länge bara på försöksstadiet.
På flygplatser använder man däremot glykol för avisning av planen. För halkbekämpning av banorna används normalt inte salt utan alternativa produkter som inte är lika korrosiva mot flygplanen.
Bengt Dieden, Vi Bilägare
Diskutera: Hur skulle du svara på frågan?
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.
Kommentarer
Etylenglykol är ju oerhört giftigt och man är från miljönämnden i kommunerna väldigt rädd för att utbytt glykol släpps i avloppet av slarviga bilägare.
Propylenglykol är ju något snällare men att smälta is med det på vägen är nog säkert inte lämpligt.
Och vilka kostnader!
Propylen glykol är godkänd livsmedelstillsats, så inte omöjligt.
Till Flygplan som i huvudsak är byggda av aluminium som inte rostar använder man icke korrosivt bekämpningsmedel. Men bilar är det inte så noga med. Kan bero på att vägverket inte äger bilarna.
Jag har sett på TV ett program från USA. Det hette "Helvetets motorväg" och där spred de ut nån form av melass för att vinterbekämpa vägarna. De menade på att det hjälpte.. Är ju ett mer miljövänligt än glykol.
Senast jag hade koll på flyget halkbekämpade man med urea, plog och sopbilar (stora sopvalsar). Det är bra, men på tok för dyrt på vägarna. Här räknar man, som vanligt, på människoliv mot kostnaderna (jo det låter cyniskt, och det är det också).. Dessutom ligger inte urean kvar på vägarna lika bra som salt. Men även saltet blåser ibland av, därför har man experimenterat med att vattna vägbanorna innan sandning.
På flygplanen finns det ett gäng med avisningsmedel. Hela idén är att det skall ligga kvar så länge som möjligt och att det skall åka av när planet startar. Det gäller framförallt ytorna bakom den främre kanten på vingarna (som nästan alltid har 'avvisnings'- anordningar).
Senast jag hade koll på flyget halkbekämpade man med urea, plog och sopbilar (stora sopvalsar). Det är bra, men på tok för dyrt på vägarna. Här räknar man, som vanligt, på människoliv mot kostnaderna (jo det låter cyniskt, och det är det också).. Dessutom ligger inte urean kvar på vägarna lika bra som salt. Men även saltet blåser ibland av, därför har man experimenterat med att vattna vägbanorna innan sandning.
På flygplanen finns det ett gäng med avisningsmedel. Hela idén är att det skall ligga kvar så länge som möjligt och att det skall åka av när planet startar. Det gäller framförallt ytorna bakom den främre kanten på vingarna (som nästan alltid har 'avvisnings'- anordningar).
Polyetylenglykol är inte alls miljöfarlig, den används bl.a. både inom medicin och livsmedelsindustrin (även i alla tandkräm). Problemet är priset... å andra sidan, om den tillverkas / köps in i stora mängder sjunker priset. I USA innehåller alla spolarvätskor även glykol för att minimera återfrysning.
Om man tar en samhälls- och miljömässig helhetskalkyl blir polyetylenglykol garanterat billigare än salt... men folk, som vanligt, tar det som är billigast just nu, just för mig. Att andra blir lidande i det långa loppet ´spelar ingen roll´.
(Anm: vanlig etylenglykol är däremot extremt giftig)
(Anm: banor halkbekämpas inte med kemiska medel. De bara sopas, hyvlas o.d. Aldrig sand o.d. heller)
Själv har jag monterat ett strykjärn framför varje framhjul som på så sätt smälter isen framför hjulen. Och därför behöver jag inga dubbdäck på vintern ;)
Observera att det konto du använder för att kommentera artiklar skiljer sig från det konto som används för att logga in och läsa Premium-innehåll.