Inför Parissalongen i oktober 1994 var omslaget till engelska bilmagasinet Car inte nådigt. Uppradade som misstänkta vid en vittneskonfrontation syntes ett antal ansiktsporträtt av till synes hedervärda män och den enda rubriken löd: The new Ford Scorpio: Who dunnit! Vem gjorde den! Porträtten tillhörde några av europeiska Fords formgivare.
I vanliga fall brukar biltillverkare gärna tala om vem som haft ansvar för en design. Vi har tidigare under denna vinjett avhandlat den första Ford Scorpio från 1985, en bil som dåvarande formgivarchefen Uwe Bahnsen brukar tillskrivas.
Inför premiären av den ansiktslyfta Ford Scorpio 1994 höll man tyst om vem som signerat skapelsen. Pressen hade fått se bilen i förväg och hatade den direkt.
Tangentbordskrigarna tävlade om att överträffa varandra i sarkasmer: ”Har David Attenborough hittat ett urtidsdjur i en grotta på Borneo?” undrade en, ”Den har flugögon, fiskmun och är svullen både fram och bak” tyckte en annan. ”Varför köpa en bil som får små barn att gråta” undrade den stigande tv-stjärnan Jeremy Clarkson.
Teknikens Världs Björn Sundfeldt beskrev bilen som ett ”Högrövat praktarsle”, en subtil referens till ett personomdöme i en av Sjöwall-Wahlöös detektivromaner.
Kritiken mot Ford Scorpio var inte nådig. ”Varför köpa en bil som får små barn att gråta” undrade tv-stjärnan Jeremy Clarkson.
Ja ful var den, den halvnya Skorpan, men rätt kul ändå så här 25 år senare. Den första Scorpio var som bekant världens första bil med låsningsfria bromsar som standard. Säljframgångarna uteblev i alla fall, det var mest i England och Sverige modellen blev hyfsat vanlig. I Tyskland gick det inte alls.
Den ansiktslyfta versionen var ju minst lika rymlig, bekväm och välutrustad men blev en flopp den också. Halvkombimodellen var nu försvunnen, endast fyradörrars sedan och kombin byggdes.
1997 kom en rekordlätt ansiktslyftning av den redan ansiktslyfta bilen. Strålkastarna fick en svärtad ram, baklamporna tonades ned en smula, liksom den förhatliga grodgrillen. Det hjälpte inte, ett knappt års produktion senare backade Scorpio in i skuggornas rike. Då hade totalt sett under åren 1985-1998 bara drygt 98 000 bilar tillverkats, varav drygt 26 000 var ful-Scorpio.
I Vi Bilägares test i nummer 7/95 tyckte Erik Rönnblom ändå rätt mycket om bilen. Den hade blivit spänstigare i fjädringen än förr och utrymmena var förstås bra som alltid. Nyheten ”multiplex” i elsystemet avhandlades ingående men slutsatsen blev att Ford troligen inte skulle låta modellen vara i produktion särskilt länge i alla fall. Och det hade ju Rönnblom rätt i.
Läs också: Fords slanka modell: "Försvann lika snabbt som den dök upp"
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.