Cadillac och den haltande halvan

I Vi Bilägare nummer 5/1981 hade tidningens testchef Stig Björklund, iförd sin ständiga och för stunden högst stilriktiga keps, hamnat bakom ratten på en flång ny Cadillac Coupe de Ville. 

Den var precis så 5,6 meter lång som en jänkare skulle vara. Den hade tjockvadderat vinyltak över takets bakdel ty så föreskrev tidens mode. Den hade i detta vadderade vinyltak skimrande ”opera lights” monterade på bakre takstolparna ty även detta var modets lag.

Inne i bilen fanns rullvis med fuskträtapeter fastklistrade på instrumentpanel och dörrsidor. Den vita skinnklädseln bländade som Hollywoodstjärnors leenden. De svarta plåtfälgarna skyldes av gnistrande navkapslar som ville se ut som ekerhjul. En vit rand runt varje däck rundade av den angenäma känslan av lyxåk. Det vara bara en detalj som förbryllade: Motorn. 

140-hästars V8

Jo, motorn var en V8 och cylindervolymen var sex liter, alright. Effekten var måttlig, 140 hästkrafter bara. Detta var dock inget ovanligt i den värsta ”anti-smog-eran” när jänkejärnen för avgasreningens skull doldes av fler slangar än det finns på en brandstation.

Men – motorn arbetade allt som oftast bara på fyra burkar och så skulle det vara. Ibland gick den på alla åtta, emellanåt nöjde den sig med sex.

Testchef Björklund hade råkat ut för ett av de största motorfiaskon som presenterats i GM:s historia, den så kallade V8-6-4-motorn. Men det visste han ju inte då: 

”Den stora Cadillacen glider av från ”Freewayen” och in mot filmstjärnekvarteren i Beverly Hills. På ”ställverket” mitt på panelen skiftar en 8:a till en 4:a under rubriken ”Active cylinders”. V8:an under huven har stängt av ena halvan, och när vi kontrolltrycker på färddatorn ger den blixtsnabbt besked: 30 miles per gallon, ca 0,7 l/mil – rena småbilsförbrukningen, just när vi släppte på gasen, knappt litern per mil en stund efteråt när farten stabiliserat sig igen.”

Ryckig gång och vibrationer

Det hela fungerade perfekt ”… som det anstår ett märke med gott anseende och i praktiken märker man oftast inte när motorn skiftar. Siffrorna på panelen ändrar sig spöklikt, tyst som på en miniräknare, från 8:a till 4:a när man låter bilen plana ut … Här handlar det om motorvägsåkning i verkligt stor stil!”

Elektroniken påstods kunna utföra 300 000 bränsleberäkningar per sekund men uppenbarligen inte alltid med korrekta svar. Kundernas bilar drabbades omgående av ryckig motorgång och vibrationer som inte alls hörde hemma i en Cadillac.

Den utlovade bränsleekonomin var det heller inte mycket  bevänt med. Efter ett drygt dussin resultatlösa omprogrammeringar av elektroniken gav Cadillac upp och drog tillbaka idén från det ordinarie modellprogrammet redan året därpå.